Psykisk ohälsa hos högstadieelever - en litteraturstudie om de signaler och symtom som framkommer med kvantitativa frågeformulär

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar i Sverige och globalt. Det är därför angeläget att tidigt identifiera elever med psykisk ohälsa då många är behandlingsbara. Försämringar är möjliga att förebygga. Skolan anses vara en viktig skyddsfaktor för att hantera psykiska påfrestningar. Samtidigt kopplas den ökade psykiska ohälsan ihop med skoltiden. Skolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stödja elever mot utbildningens mål. I mötet med elever har skolan möjlighet att skapa känslan av sammanhang, KASAM, för att öka deras välbefinnande. Skolsköterskan har en nyckelroll i det salutogena hälsofrämjande och förebyggande arbetet för tidig identifiering av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva högstadieelevers signaler och symtom på psykisk ohälsa utifrån deras skattningar i kvantitativa frågeformulär samt beskriva vilka frågeformulär som använts. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 12 kvantitativa artiklar. Huvudresultat: En framträdande signal vid psykisk ohälsa är ”upplevelse av utsatthet” på grund av våld och negativ stress. Av symtomen är de psykiatriska fler än de somatiska. Med stöd av validerade formulär kunde skolsköterskor hitta 30 % av de elever som hade ångest och/eller depression. I resultatet finns femtiotvå formulär som kan tillämpas vid identifiering av psykisk ohälsa. Slutsats: Högstadieelever beskriver sin psykisk ohälsa i validerade formulär med signaler och symtom. Skolsköterskan kan identifiera psykisk ohälsa hos högstadieelever med kunskap om sammanhanget mellan symtom och signaler. Existerande validerade formulär kan användas i sammanhanget.