Äggstockscystor hos mjölkkor : en jämförelse av den kliniska bilden, förekomst, och diagnostiken idag mot för 10–20 år sedan

Sammanfattning: Äggstockscystor är en vanlig anledning till nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor. Tillståndet uppstår till följd av en utebliven ägglossning där follikeln fortsätter att växa och blir kvarstående i äggstocken. Cystorna gör korna infertila under tiden som de finns kvar i äggstocken och kan därmed förlänga kalvningsintervallet. Nedsatt fruktsamhet kan till följd därav orsaka ekonomisk förlust för producenterna, både i veterinärkostnader och genom det oplanerade förlängda kalvningsintervallet. Syftet med denna studie var bland annat att göra en jämförande undersökning kring förekomsten (prevalensen) av veterinärbehandlade äggstockscystor och distribution av dessa fall mellan olika faktorer, såsom ras, ålder och inhysningssystem, mellan år 2002, 2012 och 2022. I denna studie hämtades sjukdomsdata om behandling av äggstockscystor från Växas kodatabas Kokontrollen® från år 2002, 2012, och 2022. Genom att studera data från en nationell databas kan en större del av Sveriges mjölkkor studeras, och detta medför förhoppningsvis att en mer tillförlitlig slutsats kan dras om de svenska mjölkkorna. En enkät skickades också ut till husdjurstekniker och djurhälsoveterinärer i landet. Detta var för att få en bild kring hur de som varit yrkesverksamma inom denna verksamhet upplever att uppfattningen om äggstockscystor har förändrats genom åren. Prevalensen av äggstockscystor för år 2002, 2012 och 2022 låg mellan 0,10 % och 1,0 %, vilket var lägre än vad andra publicerade studier har tidigare rapporterat. Det är generellt färre kor som behandlas för cystor under sommarmånaderna. Resultatet visade att det var främst äldre kor som drabbas av äggstockscystor. Kor av svensk holstein verkade drabbas mer ofta än svensk röd och vit boskap. Kalvningsintervallet ökade till mellan 400–599 dagar för majoriteten av korna, vilket hör ihop med att cystakorna upptäcktes sent (störst andel upptäcks vid 100–199 dagar efter kalvning). Behandling skedde främst med preparatet GnRH och korna behandlades oftast inte mer än en gång. Det var ungefär hälften av alla kor som behandlades mot cystor som blev dräktiga. Dock klarade sig majoriteten av cystakorna från att bli utslagna med nedsatt fruktsamhet eller ej dräktig som angiven orsak, det var större andel som klarade sig år 2022 mot både år 2012 och 2002. Det fanns inga tydliga samband mellan andelen kor som behandlats för cystor och inhysnings-system eller produktionsform, men eventuellt ett visst samband med besättningsstorlek och mjölk-ningssystem. Medelavkastningen i besättningarna med högst förekomst av kor med cystor låg något högre än medelavkastningen i landet, för både år 2012 och 2022. I enkätundersökningen sågs en skillnad i hur de svarande upplevde de kliniska tecknen vid äggstockscystor, diagnostiken, vanliga fynden vid cysta och behandling idag jämfört med för 10 år sen.