Framgångsfaktorer i den tidiga läsundervisningen i svensk skola : en kunskapsöversikt

Sammanfattning: Skolan har i uppdrag att lära alla elever att läsa och skriva för att på så vis nå framgång i samhället. Med försämrade resultat i både PIRLS och PISA råder det inga tvivel om att man behöver satsa mer på läsningen i den svenska skolan.  Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad forskning säger om den tidiga läsundervisningen i svensk skola samt att undersöka vilka faktorer som anses vara framgångsrika enligt forskningen. Med hjälp av sökord och urvalskriterier kunde vi finna 14 artiklar i olika databaser. Vi har valt att avgränsa forskningen geografiskt till Sverige samt åldersmässigt till lågstadiet. Avgränsningar har också varit peer reviewed eller refereegranskad forskning publicerad efter år 2008.   Syftena i de olika artiklarna var att undersöka elevers kunskaper inom läsning eller undersöka lärares perspektiv på läsundervisningen. De inkluderade artiklarna delas in i kvantitativa studier och kvalitativa studier där uppdelningen blev relativt jämn. Artiklarna kartlades i de två kategorierna utifrån studiernas syften, metoder, urval samt resultat. I studierna med kvantitativa metoder var resultatet att elevers läsförmåga kan utvecklas med hjälp av interventioner. De kvalitativa studierna redovisar lärares syn på vad som krävs för att elever ska lyckas med sin läsning. Utifrån kartläggningen av artiklarna gjordes en fördjupad analys utifrån temat ”framgångsfaktorer i läsundervisningen” där framgångsfaktorerna är variation, anpassning och kontextuella faktorer.   De didaktiska implikationerna lyfts i diskussionskapitlet. I vår kommande yrkesroll som lärare är krävs förmåga att anpassa och variera läsundervisningen för att på så vis kunna stötta samtliga elever i deras läsutveckling. De kontextuella faktorerna såsom goda relationer och social trygghet behöver också tas i beaktande.