Att undervisa elever med hörselnedsättning : En fenomenografisk studie om lärares erfarenheter och uppfattningar

Sammanfattning: Majoriteten av de elever som har hörselnedsättning går i dag inkluderade i ordinarie undervisning i vanliga klasser. Enligt skollagen har dessa elever rätt till likvärdig utbildning och anpassningar ska göras inom ramen för den ordinarie utbildningen. I Läroplanen för grundskolan (2022) står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.   I denna studie har jag utifrån fenomegafisk forskningsansats intervjuat lärare som undervisar eller har undervisat elever med hörselnedsättning i syfte att undersöka dessa lärares erfarenheter av och uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning i skolan. I studien har åtta lärare på åtta olika skolor i Sverige intervjuats. Analysen av dessa lärares svar resulterade i fyra olika fenomen med likheter och variationer i lärarnas erfarenheter och uppfattningar.   Studien innefattar varje enskild lärares utbildning och erfarenheter av att undervisa elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas beskrivningar av lärandemiljöer och anpassningar för dessa elever, de enskilda lärarnas kunskaper om dessa elevers inlärning och språkutveckling samt vilka specialpedagogiska metoder dessa lärare använder i undervisningen för elever med hörselnedsättning.   Resultatet visade på att lärare som arbetar eller har arbetat med elever med hörselnedsättning i vanlig klass är positivt inställda till inkluderad undervisning men att lärarna som arbetar i specialskola för elever med hörselnedsättning, i hörselklass och hörselspår är mer kritiska till inkluderad undervisning. Resultatet visade även att man gör många likvärdiga anpassningar för dessa elever i alla skolformer som nämnts, men att elever som går i specialskola, hörselspår och hörselklass får mer stöd i form av anpassningar och dessutom undervisas i handalfabetet och har teckenspråk som extra anpassning. Resultatet visar också att lärarna som arbetar med elever inkluderat i vanlig klass önskar mer utbildning, handledning och kunskaper om dessa elevers svårigheter samt vilka specialpedagogiska undervisningsmetoder som gynnar deras inlärning och kunskapsutveckling. Lärarna som undervisar elever i specialskola, hörselspår och hörselklass känner sig mer säkra på sina kunskaper inom dessa områden.