Domstolsprövning av förvaltningsbeslut i Sverige och Danmark - en komparativ studie mot bakgrund av europarätten

Sammanfattning: Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka domstolsprövningen av förvaltningsbeslut och hur dess roll i det konstitutionella systemet har förändrats till följd av europeiseringen av den nationella rätten. Uppsatsen inleds med ett kapitel om de europarättsliga kraven på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Därefter ägnas ett kapitel åt utvecklingen av den svenska förvaltningsprocessen. För att tydliggöra de svenska särdragen görs en jämförelse med dansk rätt. I ett eget kapitel undersöks domstolsprövningen av förvaltningsbeslut i Danmark. I en avslutande analys jämförs de danska och svenska ordningarna och ställs i relation till europarätten. Genom artikel 6 (1) Europakonventionen föreligger en rätt för enskild att få ett förvaltningsbeslut som påverkar civila rättigheter och skyldigheter prövat av en oavhängig domstol. Enligt artikel 47 EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna utgör rätten till domstolsprövning en grundläggande rättighet även inom unionsrätten. Domstolskontrollen över förvaltningen fyller också en viktig funktion i det effektiva genomförandet av unionsrätten. Enligt den så kallade rättsskyddsprincipen förutsätts alla rättsliga frågor som berör EU-rätten kunna bli föremål för prövning i nationell domstol. Historiskt sett har domstolskontrollen över förvaltningen spelat en förhållandevis liten roll i svensk rätt. Under lång tid överklagades förvaltningsbeslut i högre förvaltningsmyndighet med regeringen eller Kungen som högsta instans, istället för i domstol. För att leva upp till de europarättsliga kraven har det svenska systemet anpassats så att förvaltningsbeslut generellt sett kan överklagas i förvaltningsdomstol. Det svenska systemet skiljer sig från det danska, där rätten till domstolskontroll över förvaltningen har varit grundlagsfäst sedan 1849. Danmark har i princip inte behövt vidta några lagstiftningsåtgärder för att leva upp till de europarättsliga kraven i detta avseende. En följd av europeiseringen av rätten är att domstolskontrollen över förvaltningen har blivit allt mer framträdande i Sverige. Utöver att domstolsprövningen av förvaltningsbeslut numera anses utgöra en grundläggande rättighet fyller den också en viktig funktion som kontroll av att den nationella förvaltningen handlar i enlighet med EU-rätten. Ett resultat av denna utveckling kan sägas vara att domstolskontrollen över förvaltningen i svensk nationell rätt i allt högre grad betraktas som en naturlig del av rättsstaten. Mot bakgrund av detta diskuteras i uppsatsen om den svenska utformningen av domstolsprövningen av förvaltningsbeslut ska bli mer inriktad på rättsfrågor än på lämplighetsfrågor, i enlighet med vad som är fallet i Danmark och flertalet andra europeiska länder. En sådan anpassning skulle tydliggöra domstolsprövningens roll som kontroll i den demokratiska rättsstaten. Den skulle även markera förvaltningsdomstolarnas tillhörighet till den dömande snarare än utövande makten.