Anrikningsförsök i laboratorieskala med hematit från Gruvberget

Sammanfattning: Syftet med detta arbete var att utvärdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frågan om det är möjligt eller inte att anrika HGB på samma sätt som hematit från Malmberget (HMB), gjordes två parallella anrikningsförsök i laboratorieskala på respektive material under identiska förhållanden.
Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhållna, kunde följande slutsatser läggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer är deras textur. HGB har en finkornig tätt struktur med ej distinkta korngränser. HMB har en metamorf grovkornig struktur med distinkta korngränser. Detta gör att dessa två material beter sig annorlunda under bland annat nedbrytning. HMB är lätt att krossa men svår att mala. HGB är tvärtom - svår att krossa men lätt att mala.
Malningstid för HGB i stångkvarnen är ungefär hälften av malningstid för HMB. I kulkvarn är malningstid för HGB ungefär 40 % mindre än för HMB under samma förhållanden.
Under malningen i både stång- och kulkvarn genererar HGB snabbt en mängd finlek. Tack vare det uppnås fort ett önskad k80, samtidigt som en del kvarvarande pebble bildar en fraktion, vilket resulterar i en flack siktkurva för HGB i både stång- och kulkvarnsmalning (även i krossningen). HMB till skillnad från HGB uppvisar en snäv partikelstorleksfördelning.
I gravimetrisk anrikning går en stor del järn i finfraktion hos HGB förlorad till avfall samtidigt som avskiljningen av gråbergsmineral inte sker lika effektiv för HGB som för HMB. Högsta fosforutbyte till avfall för HGB kunde i avfall uppnås under gravimetrisk anrikning. CaO och SiO2 för HGB, till skillnad från HMB når både sin högsta halt och utbyte i WHIMS-avfall.
Beträffande spårämnenshalter av i avfall, ligger HGB något högre i MnO samt V2O5 i både i gravimetrisk-avfall och avfall från magnetseparering.
För att kunna fortsätta gå vidare med hematitprojekt krävs en genomgående försöksstudie för både optimal renkrossningsgrad inför sovringen och renmalningsgrad i primär- samt sekundärmalning.
Möjlighet för alternativa anrikningsmetoder exempelvis flotation rekommenderas.