Barnets röst genom tolk : En studie om handläggares egna erfarenheter av myndighetsutövning i tolkförmedlade samtal med barn

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur handläggare upplever tolkförmedlande samtal med barn inom den offentliga sektorn. För att få fram data gjordes totalt fem digitalt genomförda semistrukturerade intervjuer med handläggare från Socialtjänst och Migrationsverket. Tematisk analys användes som metod för att få fram gemensamma ämnen utifrån datainsamlingen. Därefter presenteras resultatets svårigheter och lösningar utifrån tre kategorier. Den första kategorin tar upp tolkens påverkan på samtalet genom teman i tolk som ett verktyg, skillnader på tolkar, platstolkar samt telefontolkar, dialekter och osäkerheten i det som berättas. Den andra tar upp hur respondenterna försöker arbeta med myndighetsutövning på ett rättssäkert sätt utifrån olika anpassningar och förhållningssätt som kulturella skillnader och myndighetspråk. Den sista delen i resultatet visar vikten av tekniker i arbetet med barn. Om att förenkla språket, fördela makt, få barnets röst hörd och organisatoriska förutsättningar. Efter resultatet presenteras analysen utifrån de tre teoretiska ramarna kommunikationsteori, filter- och brusmodellen och Domänteorin. Där identifieras det ideala samtalet, vilket tar upp svårigheter som handläggaren konfronteras med samt lösningar för att säkerställa att barnen får sin röst hörd. Vi analysera även respondenternas beskrivningar av tolkanvändning och myndighetsutövning utifrån filter- och brusmodellens variabler i filter, brus och kanal för att sedan bryta ner och förenkla bilden av tolkanvändningens påverkan i utredningar med barn. Slutligen analyseras barnkonventionen som styrningsideal och hur detta påverkar respondenternas verksamheter politiskt, organisatoriskt och yrkesmässigt. Slutsatsen är att barnets bästa alltid bör prioriteras i dessa samtal, detta utifrån deras förutsättningar och en barnkonsekvensanalys. Det leder sedan till förståelsen om att inget samtal är de andra likt och olika förutsättningar samt lösningar går att finna i samtalen. Handläggare måste därmed kunna navigera mellan dessa olikheter för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. Till sist redovisas idéer för vidare forskning om detta är något som kan studeras utifrån samhället i stort eller om det är något som kommer att förändras med framtidens teknik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)