Sjöfart, kyltransport och framtiden hållbara sjöfart.

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Farkost och flyg

Författare: Gustav Frid; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Abstract Denna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundläggande projektering samt en översiktlig analys av hur användandet av olja som huvudsaklig energikälla till framdrivning kommer att förändras i framtiden. Sjöfart är en global marknad som är hårt konkurrensutsatt. Stora delar av världens försörjning av råolja, oljeprodukter, mat, stål och andra livsnödvändiga råvaror och förädlade produkter säkerställs m.h.a. sjöfarten. För att fastställa att säkerheten är acceptabel på denna marknad så finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla länder med intresse i sjöfart. Ännu en viktig aktör är klassningssällskapen som klassar fartyg enligt IMO:s och myndigheternas regler. Eftersom godset som transporteras till sjöss är så varierande så finns det många olika typer av fartyg både standardiserade och specialiserade. Ett kyltransportfartyg är ett exempel på ett special anpassat fartyg. Den grundläggande projekteringen gjordes på ett kyltransportfartyg som ska transportera 5000 ton färsk frukt mellan Nya Zeeland och Östersjön. Transportvägen är 12954 NM vilket gav 23 knops marschfart. Fartyget projekterades för att gå genom Panamakanalen och dimensionerna anpassades där efter. Längd mellan perpendiklarna LPP bestämdes till 167 m och längd över allt LOA till 177 m. Maxbredd blev 27 m, djupgåendet 7 m och fribordet 5 m. Lasten förvaras i 9 isolerade lastrum under däck samt i containrar på däck. Den beräknade lastytan i lastrummen är 5900 m 2 . Blockkoefficienten är antagen till 0,6 och deplacementet blev ca 20400 ton. Stabiliteten analyserades med GZ-kurvor och fartyget uppfyllde sjöfartsverkets krav i både fullastat och olastat tillstånd. Framdrivningsmotståndet blev 1,2 MN enligt Holtrop & Mennens metod. Det syns även att motståndsökningen från 21 till 23 knop är ca 25 % och därför föreslås minskad marschfart till fördel för minskad bränsleförbrukning. Ett propellerarrangemang bestående av två propellrar valdes, kavitationskontroll måste göras mer ingående då det inte gick att undersöka om propellern gör för mycket kavitation. Slutligen gjordes en undersökning av hur framtidens hållbara sjöfart kommer att se ut. De olika energikällorna som finns att tillgå till havs är sol-, vind- och våg kraft samt eventuell medhavd energibärare. Avgörande för vilken energikälla som kommer att användas är hur oljepriset utvecklas men med säkerhet kan LNG bli närmast komplement till olja. Detta p.g.a distribution och tillgång. Vart eftersom priset för att påverka miljön negativt ökar kommer dock fossila bränslen att succesivt bytas ut mot renare alternativ. Världsflottan kommer att bestå av större, fler och långsammare fartyg till förmån för minskad bränsleförbrukning. Beroende på politiska beslut och eventuell tillgång på olja och naturgas kommer det till slut bli mindre kostsamt att utnyttja renare alternativa framdrivnings metoder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)