Attefallshus som uthyrningsverksamhet : En investeringsanalys över privatpersoners kassaflöden

Sammanfattning: Sverige lider idag av en växande bostadsbrist. I ett försök att dämpa bostadsbristen införde regeringen möjligheten att bygga och hyra ut ett bygglovsfritt komplementbostadshus på sin tomt. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera lönsamheten vid investeringen av att bygga och hyra ut attefallshus i form av komplementbostadshus i ett led att dämpa bostadsbristen. Uppsatsen är avgränsad till studerandet av en specifik modell av attefallshus i Stockholms län, vilket betyder att resultatet inte kan generaliseras för alla investeringar i attefallshus. Studien består av en investeringsanalys kring lönsamheten av att bygga och hyra ut ett attefallshus i formen av komplementbostad som privatperson. Detta har gjorts genom att skapa och studera tre fiktiva kassaflöden som uppstår vid byggandet och uthyrningen av ett utvalt attefallshus för privatpersoner. I teorin presenteras grundläggande värde- och investeringsteori. Genomgående i arbetet redovisas reglering kring byggandet och uthyrning av attefallshus samt kassaflödesanalysens väsentligaste parametrar. I de fiktiva kassaflödena studeras lönsamheten av att bygga attefallshus genom att anlita en hustillverkare och genom att privatpersonen agerar som byggherre och sköter hela byggprocessen själv. De fiktiva kassaflödesanalyserna resulterar i att investeringen i det utvalda attefallshuset börjar bli lönsamt efter 13 år av uthyrning, men under den valda 15-årsperioden anses investeringen inte vara lönsam för utfallen där privatpersonen inte har investeringskapitalet till hands. Det förväntade tidsspannet tills investeringen börjar bli lönsam anses vara för lång och därmed avskräcker detta privatpersoner från att investera i attefallshus för uthyrning, vilket i sin tur inte bidrar till dämpning av bostadsbristen. Investeringen kan anses vara mer lönsam om reglering kring beskattning av hyresinkomster från uthyrning av attefallshus skulle förmildras.