Dövas och sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av sjukvårdsrådgivning via telefon : Intervjustudie med kvalitativ analys

Sammanfattning: Sjukvårdsrådgivning via telefon har blivit allt vanligare i västvärlden. Tekniska lösningar har utarbetas som underlättar för de döva att själva kontakta sjukvården via telefon. Sjuksköterskor inom primärvården kommunicerar då med de döva via text- eller bildtelefoni. Studiens syfte var att beskriva döva och sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sjukvårdsrådgivning via telefon. Sex sjuksköterskor och fem döva intervjuades med öppna frågor. Resultatet analyserades med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att för sjuksköterskorna är det mest framträdande upplevelsen av svårigheter att förstå och bli förstådd. För de dövas är det viktigaste att de, trots olika tekniska lösningar, har svårigheter att få kontakt med vårdcentralerna. Båda grupperna är eniga om att språket, den skrivna svenskan, kan vara en svårighet, särskilt för de äldre döva. För att komma förbi hindren och nå målen har båda grupperna utvecklat olika strategier. En gemensam strategi är att då kommunikationen via telefon upplevs som otillräcklig, planeras för ett personligt möte tillsammans med tolk. Svårigheterna att få kontakt gjorde att de döva ibland dröjde med att söka vård. Sjuksköterskorna upplevde att de döva som grupp, ibland var sjukare då de tog kontakt, än patientgruppen i stort. Båda grupperna framförde en oro för vad som kan hända vid allvarliga tillstånd om kontakt och förståelse inte fungerar tillfredställande. Konklusionen indikerar att kontaktvägarna till primärvården måste förbättras för de döva. Möjligheten förden döve och sjuksköterskan att kommunicera på sitt förstaspråk underlättar förståelsen och den möjligheten behöver utvecklas. Vårt resultat bör kunna utgöra ett underlag för förbättringsarbete och fortsatt forskning inom området.