Jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet : En kvalitativ studie om politisk ambition och genomförande av jämställdhetsarbete.

Sammanfattning: Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Strategin etablerades 1994 ur propositionen Delad makt – delat ansvar och ska sedan dess genomsyra all politisk beslutsfattning och alla politiska processer för att främja ett jämställdhetsperspektiv, och se till att inte existerande ojämlikhet reproduceras. Strategin dras dock med ett antal problem och fallgropar. Att istället faktiskt visst reproducera befintlig könsordning, att förhöja kvinnor just för att de är kvinnor, och att inte se djupet, roten, i problemet – strukturerna. Det finns en risk för att denna rädsla, eller okunskap, att rikta fokus på strukturerna förgås av diskrepans mellan den politiska ambitionen och genomförandet, vilket istället resulterar att bli en teknikalitet – en bock i en checklista. I denna studie utgår jag från två tolkningar som finns av jämställdhetsintegrering, anpassnings- och omvandlingstolkning, där förstnämnda ser jämställdhetsperspektivet som något som läggs ovanpå existerande verksamhet och samhälleliga ramar och där etablera kvinnor; den andra som söker att etablera jämställdhetsperspektivet i verksamheter och i grunden förändra dem för att främja jämställdhet på ett fundamentalt och strukturellt vis. Jag vill mena att dessa tolkningar går att härledas till olika feminismer. För att söka svaret på detta så använder jag mig av Judith Squires olika tillämpningar av jämställdhetsintegrering, vilket hjälper mig att klassificera materialet och i slutändan ge mig svaret på frågan om Regeringskansliet kan uppfattas som jämställdhetsintegrerat. Resultatet indikerar på att jämställdhetsintegrering har blivit ett mål i sig och inte det verktyg för att nå de utsatta jämställdhetspolitiska målen. Arbetet har blivit fokus på resultat och till något tekniskt och kvantitativt framför politiskt och kvalitativt. Även vikten av tydliga politiska signaler för ett fungerande kvalitativt arbete belyses.