Brandteknisk riskvärdering av Söndrumshallen

Sammanfattning: Denna rapport är framtagen som en del av kursen Brandteknisk riskvärdering (VBRN70), som ges vid Lunds Tekniska Högskola. Objektet är en idrottshall i Halmstad, kallad Söndrumshallen. Syftet med rapporten är att utreda personsäkerheten vid ett brandtillbud och målet är att undersöka om Söndrumshallen kan utrymmas på ett säkert sätt vid brand. Vid behov ska även åtgärdsförslag ges. Söndrumshallen består av två våningar och har en total golvarea på 8 800 m2. Den innehåller ett flertal banor för olika racketsporter, två gymnastikhallar samt en avdelning med cafeteria innanför huvudentrén. Hallen är byggd på 1970-talet och är därefter tillbyggd i flera etapper. Söndrumshallen ägs av en ekonomisk förening och används av fyra olika idrottsföreningar samt privatpersoner. I hallen sker ibland övernattningar för idrottsungdomar i de squashhallar som finns på ovanvåningen och det anordnas också ibland större idrottsevenemang där ett stort antal personer kan förväntas befinna sig i byggnaden. I byggnaden får högst 150 personer vistas samtidigt, vilket enligt BBR gör att byggnaden klassas som verksamhetsklass 2A. Byggnaden består av få och stora brandceller, vilket leder till att det är långa gångavstånd i delar av byggnaden. Utrymningslarmet är begränsat, med enbart två ringklockor bland alla racketplaner på nedanvåningen. Bland dessa saknas även detektionssystem. I cafeteriaavdelningen, gymnastiksalarna och på ovanvåningen finns detektorer och ringklockor. De enda manuella larmknappar som finns befinner sig i den ena gymnastiksalen. Efter att ett platsbesök i hallen genomförts gjordes en grovriskanalys för att välja ut dimensionerande scenarier. Utifrån tio grundscenarier valdes med hjälp av en riskmatris tre stycken ut, vilka ansågs utmana det befintliga brandskyddet. Det första scenariot som valdes var Scenario A – Brand vid övernattning. Detta scenariot utspelar sig vid en övernattning med ungdomar i squashhallarna. Branden uppstår på grund av laddning av mobiltelefoner i korridoren utanför hallarna och de sovande tvingas utrymma genom den brandutsatta korridoren. Det andra scenariot som valdes var Scenario H – Brand i redskapsförråd. Branden startar på grund av ett elfel i ett redskapsförråd i en tävlingshall för badminton. Scenariot inträffar i samband med elitseriespel i badminton. Det tredje scenariot är Scenario I – Brand i cafeterian. Detta scenario inträffar vid Ungdoms-SM i Tennis och branden uppstår i en fritös i cafeterian. Eftersom cafeterian är belägen vid huvudentrén, antas många personer vilja passera igenom det brandutsatta området vid utrymningen. De tre scenarierna simulerades med en brandsimulering i två-zonsprogrammet Argos och en utrymningssimulering i Simulex. Simuleringarna visade att det uppstod kritiska förhållanden i Scenario A innan någon av de övernattande hunnit utrymma. För Scenario H fanns det goda marginaler för personerna i byggnaden att utrymma före kritiska förhållanden uppstod. I Scenario I uppstod i ett tidigt skede kritiska förhållanden i cafeterian och huvudentrén. Utrymning genom huvudingången begränsas därför och andra nödutgångar måste användas. De främsta åtgärderna som föreslås är att övernattning bör ske på annan plats, exempelvis i Tävlingshallen för badminton, samt att detektions- och utrymningssystemen behöver förbättras. Detta bör ske med fler ringklockor, detektorer och manuella larmknappar i rackethallarna, vilka bör vara kopplade till brandlarmscentralen. Ytterligare åtgärdsförlag för att skapa ett ännu bättre brandskydd presenteras i rapporten. Slutligen genomfördes en känslighetsanalys på parametrar gällande både brand- och utrymningssimuleringarna. Resultatet från dessa visade inga större avvikelser från det ursprungliga resultatet.