Språklig sårbarhet i förskolan

Sammanfattning: Sammanfattning Björnryd, Sara och Gustafsson, Malin (2022). Språklig sårbarhet i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Forskning (Bruce, Ivarsson, Svensson & Sventelius 2016) visar att i den språkliga sårbarheten behövs det finnas en tillgänglig lärmiljö som är anpassad efter barnets språkliga behov och förutsättningar. Pedagoger bör ha ett väl utarbetat samarbete med både specialpedagog och externa kontakter för handledning. Kunskap om tydliggörande pedagogik så som TAKK, bildstöd och schema kan vara avgörande för barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien väntas bidra med ökad kunskap kring barn som befinner sig i språklig sårbarhet.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt språkförskolan respektive den ordinarie förskolan använder för att möta barn i språklig sårbarhet. Frågeställningar: ·       Vilka specialpedagogiska tillvägagångssätt används i den undersökta språkförskolan respektive de undersökta ordinarie förskolorna för att möta barn i språklig sårbarhet?  ·       Hur bedrivs förebyggande arbete i dessa verksamheter för att stötta barn i språklig sårbarhet? ·       Hur kan lärmiljön i dessa verksamheter utformas för att stötta barn i språklig sårbarhet?   Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är tagna i det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och det sociokulturella perspektivet på specialpedagogik.   Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet i denna studie. Tre specialpedagoger och två förskollärare från ordinarie förskola, samt två specialpedagoger från språkförskolan deltog i studien. Resultatet analyserades och tematiserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Informanterna i studien anser att tidiga insatser är av stor vikt i arbetet med att möta barn i språklig sårbarhet. Vidare visar resultatet att lärmiljön är en pågående process som måste vara föränderlig och anpassningsbar efter barnet. Resultatet pekar också på att pedagogerna bör vara medvetna om hur de bemöter barn i språklig sårbarhet. Informanterna talar om det relationistiska förhållningssättet som präglas av att skapa relationer och samspel. Resultatet påvisar att det finns en tydlig skillnad mellan språkförskolan och den ordinarie förskolan. På språkförskolan håller specialpedagogen i undervisningen medan specialpedagogen på den ordinarie förskolan fungerar mer som en handledare för förskollärare och barnskötare och arbetar inte i barngrupp och med barnen. Gemensamt för språkförskolan och den ordinarie förskolan är att båda har ett behov och en önskan av ett samarbete med externa professioner så som BHV, logoped och psykolog.   Specialpedagogiska implikationer Vi har funnit tre betydelsefulla specialpedagogiska implikationer. För det första vikten av tidiga insatser, för det andra kunskap om tydliggörande pedagogik samt pedagogers förhållningssätt och slutligen samarbetet mellan olika externa professioner.