Lite snett är också rakt - En rättsdogmatisk analys av konsumenttjänstlagens krav på ett fackmässigt utförande

Sammanfattning: Betydelsen och innebörden av konsumenttjänstlagens fackmässighetsbegrepp som återfinns i 4 § KtjL är svårdefinierbar. Lagen som tillämpas på flera olika typer av tjänster saknar en specifik definition på en tjänsts praktiska utförande. Begreppet fackmässighet baseras på hur branschen ser ut, vilka metoder som används och vilka regler som gäller i nuläget. Detta arbete har haft som syfte att reda ut vad som definierar begreppet fackmässighet och hur samma begrepp förhåller sig till andra bestämmelser i konsumenttjänstlagen med avstamp i Myresjöhusfallet. Av 4 § KtjL kan det utläsas att en tjänst måste utföras fackmässigt, men i Myresjöhusfallet bedömdes entreprenören agerat vårdslöst, trots att metoden som använts var fackmässig och etablerad branschpraxis. Begreppet har utretts med hjälp av den rättsdogmatiska metoden och den slutliga analysen har haft inslag av de lege ferenda. Arbetet har visat att det av både praxis och doktrin framgår att entreprenörer och hantverkare har ett ansvar för vilken metod som används vid utförandet. Det spelar ingen roll om metoden varit välanvänd inom branschen tidigare, det är till viss graf aktörens eget ansvar att metoden inte är bristfällig. Hur långt en sådan undersökning ska gå framgår inte, men att visa på att en bedömning av metoden gjorts kan fria från ansvar. En fackmässigt utförd tjänst definieras av vad en konsument normalt kan begära av en fackman. Kravet innebär således att tjänsten kan utföras till en viss miniminivå och sämre utföranden är att betrakta som fel i tjänst. Vill en konsument säkerställa att tjänsten utförs på ett speciellt sätt bör denna avtala om detta med näringsidkaren.