Hur kan trängelskatt reducera köerna i Stockholm under rusningstrafiken? : Och vilka är effekterna på detaljhandeln?

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Optimeringslära och systemteori

Författare: Sofia Lagerqvist; [2014]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur trängselskatten kan minimera kölängder under rusningstrafik i Stockholms innerstad mellan 05.30 och 09.30. Kölängd definieras här som skillnaden mellan antalet inkommande bilar under en viss tid och antalet bilar som lämnar vägen under samma tid. Flödet betraktas dels genom bilisters perspektiv, vars intresse är att det ska vara så lite trafik som möjligt. Detta är målfunktionen, som ska minimeras. Problemet betraktas även Stockholms stads intressen, som vill att trafiken ska minskas utan att trängselskattintäkterna reduceras. Detta och en övre prishöjnings begränsning utgör således bivillkoren till optimeringen. Data som undersökningen vilar på bygger på resultatet av Stockholmsförsöket och högaktuell data över ankommande bilar från Johanneshovsbron, Skanstullbron och Skansbron, vilka är de tre vägar som ansluter in till innerstaden rakt söder ifrån. Arbetet sätter även trängselskattavgifternas positiva egenskaper i form av reducerad trafik i relation till dess konsekvenser på detaljhandeln. Att detaljhandeln skulle kunna reduceras på grund av höjda avgifter motiveras via inkomsteffekter och substitutionseffekter. Större utgifter och mindre benägenhet att åka in till staden skulle kunna minska detaljhandeln som helhet eller konsumenters beteende.

Problemet formuleras med köteori och optimeras med hjälp av Matlab. Resultatet visade på att kölängderna kan reduceras med 78 % om trängselskatten höjs ytterligare mellan 10 till 20 kronor, under olika perioder. Detta motsvarar en trafikreducering på 18 %. Resultatet av optimeringens relevans kan diskuteras och bör utredas mer. Brister i tillgång till data har resulterat i grova antaganden kring känsliga parametrar, vilket försvagar det erhållna resultatet. Vad gäller trängselskattavgifternas konsekvenser på detaljhandeln visade resultatet inte på att det finns någon substitutionseffekt. Däremot kan en inkomsteffekt inte helt uteslutas, och fler undersökningar kring detta bör göras för att kunna dra några fasta slutsatser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)