Förändringar i företags egna kapital vid införandet av IAS 39

Sammanfattning: Bakgrund och problem: EU arbetar med att försöka harmonisera redovisningsreglerna inom unionen, de har därför valt att införa IAS/IFRS standarder, vilket medför att alla svenska börsnoterade koncerner från 1 jan 2005, skall redovisa i enlighet med detta. En omdiskuterad standard inom IFRS är ”IAS 39 - Finansiella Instrument: Redovisning och värdering” som förespråkar värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument. Tidigare inom svensk redovisning har lägsta värdets princip tillämpas vid värdering, men enligt IAS 39 sker en omvärdering till verkligt värde. Vid övergången påverkar denna eventuella omvärderingseffekt bolagens egna kapital. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effekten vid införandet till IAS 39 påverkar svenska börsnoterade koncerner egna kapital samt att en bransch undersöks djupare för att skapa bättre förståelse för övergången. Avgränsningar: Uppsatsen avser enbart behandla börsnoterade koncerners effekt på det egna kapitalet hänförligt till införandet av IAS 39 i den form den vid övergången var antagen. Metod: Inledningsvis genomförs en kvantitativ studie med avsikt att studera den direkta effekt införandet inneburit på svenska börsnoterade koncerners egna kapital samt vad effekten till största del är hänförlig till. Därefter genomförs en kvalitativ studie bestående av intervjuer med fyra bolag inom branschen ”Förvaltningsbolag i många sektorer” vars påverkan har varit stor. Resultat och slutsatser: Utifrån den kvantitativa studien kan vi dra slutsatsen att den procentuella effekten för vissa bolag varit stor, men totalt sett har inte effekterna berört många bolag. De instrument som gett störst procentuell ökning av det egna kapitalet är aktier, till skillnad från den stora negativa procentuella effekten som härrör från omvärdering av räntederivat. Slutligen visar den kvalitativa studien att införandet för de fyra respondenterna varit i stort sett oproblematiskt, inga omfattande värderingsproblem uppstod då innehaven till största del bestod av noterade aktier. Förslag till fortsatt forskning: Vi har funnit att antalet bolag som påverkats av införandet totalt sett inte är så många i förhållande till de som redovisar i enlighet med IFRS. En studie som berör användandet och utbreddheten av finansiella instrument i de svenska bolagen skulle vara en intressant vinkling, då vi i denna studie inte kan dra några slutsatser om varför få bolag har påverkats i förhållande till användandet av finansiella instrument