Vilka argument finns för religionsfrånvaro, ateism och icke-tro i sekulariserad religionsundervisning?

Sammanfattning: Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om argument för att ge religionsfrånvaro, ateism och icke-tro en plats i religionskunskapsundervisningen. Vetenskapliga källor i form av avhandlingar och artiklar ligger till grund för kunskapsöversikten och sammanfattningsvis pekar forskarna på att Sverige är ett sekulariserat eller möjligen postsekulariserat, pluralistiskt samhälle där skolan enligt läroplanen ska vara icke-konfessionell. Religionsutövningen har ändrat sin form och fått nya uttryck där andlighet och individualisering tar plats. Kursplanerna i religion i årskurs 1–6 saknar begrepp såsom ateism och icke-tro och observerad religionsundervisning i högstadiet och gymnasiet visar att de ickereligiösa ses som norm och att ämnesdiskussionerna mellan elever ofta utgår från ett vi och dem-tänk. Den insamlade forskningen lyfter flera argument för en breddad religionsundervisning såsom att ett utökat ämnesspråk kan skapa friare diskussionsmöjligheter. Fler elever kan identifiera sig med religionsämnet om även ateism och icke-tro betraktas som en form av tro, och icke-konfessionell religionsundervisning behöver omfatta även ett källkritiskt förhållningssätt. En vidgad begreppsförståelse skapar ett mer inkluderande klassrum där olikheter bemöts med större förståelse och respekt.