Att arbeta med demokrati i grundskolan

Sammanfattning: I denna kunskapsöversikt har vi utgått från frågeställningen “Vad säger forskning om hur lärare i ämnet samhällskunskap förhåller sig till demokratiuppdraget?”. Detta arbete är riktat till blivande lärare samt verksamma lärare för att belysa olika aspekter av hur demokratiuppdraget hanteras i ämnet samhällskunskap från en yrkespraktik. Arbetet fokuserar på grundskolans mellersta år med en utgångspunkt i nuvarande styrdokument. Vi har tagit fram forskning genom att använda ämnesrelaterade sökord i ett antal olika databaser. Denna forskning är ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv för att få en bredare analys av vår frågeställning. Litteraturen har bearbetats och analyserats för att sätta frågeställningen i en yrkespraktiks kontext. Detta har mynnat ut i arbetets resultat och slutsats. Genom denna bearbetning och analys av material har vi kommit fram till ett resultat bestående av fyra huvudsakliga poänger. Den första poängen berör vikten av att läraren integrerar det demokratiska uppdraget med kunskapsuppdraget i samhällskunskapsundervisningen. Detta för att fördjupa och utveckla elevernas förståelse kring demokrati i både skolmiljön och i samhället som stort. På så sätt skapas sammanhang och engagemang i undervisningen, och eleverna ges möjlighet att utveckla sin egna identitet samt en aktiv framtida medborgarroll. Den andra poängen innefattar hur lärarens egna värderingar och inställning påverkar elevernas uppfattning av demokrati. Hur läraren i praktiken bemöter demokratiska processer speglas i elevernas förståelse, och är avgörandet för elevernas framtida demokratiska kompetenser. Den tredje poängen behandlar hur en demokratisk skolmiljö påverkar undervisningsmiljön. En engagerad skolmiljö leder till en positiv inställning gentemot demokratiska processer i såväl samhället som i undervisningen i enskilda ämnen. Den fjärde och sista poängen berör kommunikationens roll i det demokratiska arbetet i samhällskunskapsundervisningen. Kommunikation och en öppen dialogisk klassrumsmiljö kan skapa en trygghet hos eleverna där de får möjligheten att uttrycka sina tankar och åsikter.