Musikalisk interaktion som nyckel i kontakten mellan personer med demens och deras anhöriga

Detta är en Magister-uppsats från Kungl. Musikhögskolan/Institutionen för musik, pedagogik och samhälle

Sammanfattning: Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt musikalisk interaktion kan hjälpa personer med demenssjukdom (PMD) och deras anhöriga i det vardagliga livet.  Studiens första forskningsfråga undersöker vilken inverkan olika musikaktiviteter kan ha på personer med demenssjukdom. Den andra forskningsfrågan undersöker hur olika musikaktiviteter kan hjälpa de anhöriga i sin kommunikation till närstående med demens.  I bakgrunden beskrivs relevanta fakta om demenssjukdomar och dess symtom samt hur sjukdomen påverkar de anhöriga. Här presenteras även tidigare forskning i ämnet.Uppsatsen är baserad på grundad teori som teoretisk utgångspunkt och metod. Detta är en empirisk, kvalitativ metod där materialet, som består av intervjuer, loggböcker och filmer, analyseras och sorteras in i olika kategorier för att slutligen en kärnkategori ska framträda. Därefter utformas en ny teori baserad på resultatet.  Genom varierande musikaktiviteter, som musiklyssning, sång, dans, spel och skapande kunde olika beteenden och företeelser observeras hos PMD och deras anhöriga. Dessa bildade sedan åtta olika kategorier samt kärnkategorin kontakt.  Resultatet visade på hur olika musikaktiviteter utförda tillsammans med anhöriga hade en positiv inverkan på en person med demenssjukdom. Resultatet bygger på de åtta identifierade kategorierna: minne, kommunikation, uttryck, närvaro, aktivitet, känslor, engagemang, identitet.  Sammanfattningsvis visade studien att musikaktiviteter kunde hjälpa PMD att öka kontakten med sig själva; sin identitet, sin kropp, sina känslor, sitt språk, sin omgivning, sina minnen och sinnen.Resultatet visade också på att musiken underlättade för de anhöriga i sin kommunikation till närstående med demenssjukdom. De anhöriga upplevde också trygghet och glädje samt kände sig närmare de närstående. De anhöriga kunde  1 också ”känna igen sig” i sin tidigare relation med sin närstående. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den presenterade bakgrunden och det teoretiska perspektivet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)