Socioekonomiska faktorers inverkan på äldres hälsa : En jämförelse mellan kommunerna Linköping och Norrköping

Sammanfattning: Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa. För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt. Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori. Utbildning uppvisar dock ej statistisk signifikans efter att förklaringsvariabler för levnadsvanor – rökning, fetma, alkoholmissbruk och motionering – introducerats i modellen. Författarna presenterar hypotesen att resultatet kan förklaras av att både utbildning och levnadsvanor fångas upp av en bakomliggande variabel – individens tidspreferens. Vidare finner författarna att Linköpingsbor i överensstämmelse med tidigare jämförelser anger en högre hälsonivå än Norrköpingsbor. Variabeln kommuntillhörighet visar sig vara signifikant efter kontroll av samtliga av studiens förklaringsvariabler, vilket kan tyda på en underliggande skillnad mellan kommunerna med avseende på kultur och socialt arv bortsett från effekter av levnadsvanor, utbildning och inkomstnivå.