När två världar möts - En analys av säkerhetsskyddslagstiftningens konsekvenser på arbetsrätten

Sammanfattning: Till följd av digitalisering och samhällsutveckling har hotbilden mot Sveriges säkerhet utvecklats och blivit mer komplex under de senaste 30 åren. Idag finns säkerhetskänslig verksamhet i både privat sektor och offentlig sektor. Detta medför att högre krav ställs på skyddet mot Sveriges säkerhet. En ny säkerhetsskyddslag (2018:585) inrättades 2019 och kompletterades av en säkerhetsskyddsförordning (2021:955). Syftet med uppsatsen är att utreda relevanta delar i säkerhetsskyddslagstiftningen, möjligheten att överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut och dess arbetsrättsliga konsekvenser. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats. En rättsdogmatisk metod tillämpas för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte. I enlighet med säkerhetsskyddslagen ska en person innan anställning i säkerhetsskyddad verksamhet genomgå en säkerhetsprövning. Säkerhetsprövningsbeslutet kan i sin tur inte överklagas. Ett icke godkänt säkerhetsprövningsbeslut medför diverse arbetsrättsliga konsekvenser, som i uppsatsen analyseras med huvudsaklig utgångspunkt i lag (1982:80) om anställningsskydd. Även Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) fastställer grundläggande rättigheter för medborgare, där bland personer på arbetsmarknaden. Om en arbetstagare blir uppsagd till följd av säkerhetsprövningsbeslutet, kan istället en prövning i sak genomföras av Arbetsdomstolen. Prövningsmöjligheterna medför dock tvivelaktigheter kring om kraven som fastställas i artikel 6 EKMR alltid uppfylls. Därför utreds nu behovet av en besvärsinstans av regeringen. I Arbetsdomstolen har ett antal tvister som lyfter problematiken behandlats under de senaste åren. En sammanställning av rättspraxis på ämnet synliggör att säkerhetsskyddslagen ställer krav och påverkar både arbetsgivare och arbetstagare, vilket analyseras och sammanställs i uppsatsen.