“Ja men nån kanske skulle tolka det fel, dom tror nog jag är rasse” : En fokusgruppsundersökning om gymnasieelever på samhällsvetenskapsprogrammets uppfattningar om undervisning i kontroversiella frågor.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Sammanfattning: Detta är en fokusgruppsundersökning om svenska gymnasieelevers uppfattningar om undervisning i kontroversiella frågor. År 2022 publicerade Skolinspektionen en granskning av undervisningen i kontroversiella frågor inom högstadieskolan och fann då flera förbättringsområden. Denna undersökning fokuserar på att undersöka gymnasieelevers perspektiv på undervisningen i kontroversiella frågor för att se om det finns liknande förbättringsområden som inom högstadieskolan. För att få svar på detta har tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 13 gymnasieelever genomförts. Vidare undersöks vad eleverna upplever som gynnande och missgynnande faktorer för undervisningen i kontroversiella frågor. Den tidigare forskningen visar bland annat att elever tenderar att vara intresserade av frågor som påverkar dem direkt som individ. Det finns olika uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt och det baseras ofta på kontextuella faktorer såsom elevernas olika erfarenheter. Olika elever eller grupper kan ha varierande uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt. För denna uppsats är variationsteori centralt. Variationsteori är en teori som fokuserar på relationen mellan undervisning och lärande. Den utgår ifrån att elever har olika uppfattningar om undervisningsinnehållet. Genom kvalitativ analys har intervjumaterialet tematiskt undersökts och kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att elever inte vågar uttrycka sina sanna åsikter av flera olika anledningar. För det första är eleverna rädda för att bli bojkottade och utfrysta av sina klasskompisar. För det andra uttrycker eleverna att de har en mycket stor respekt för varandra och därför är varsamma med att kränka varandra. För det tredje anser eleverna att lärarens sociala makt samt hur läraren svarar påverkar deras vilja att uttrycka sina åsikter. Informanterna menar att majoriteten av deras diskussioner om kontroversiella frågor sker utanför lektionstid, på rasterna och i sociala medier, utan att de senare lyfts in i klassrummet. Undersökningen drar slutsatsen att lärare behöver ha en större lyhördhet för vilka ämnen eleverna diskuterar utanför klassrummet, en transparens i val av undervisningsmetoder samt ett aktivt arbete för ett hållbart diskussionsklimat i klassrummet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)