Prevalens av långvarig kognitiv nedsättning hos patienter efter intensivvård

Sammanfattning: Bakgrund: Allt fler patienter överlever i takt med att intensivvården utvecklas. En stor del av dessa patienter har emellertid kognitiva besvär efter utskrivningen som kan vara bestående lång tid efter utskrivning, vilket påverkar deras livskvalitet negativt. Syfte: Var att belysa prevalensen av långvarig kognitiv nedsättning för patienter efter intensivvård där instrumenten Repeatable Battery for the Assessment of Neuropsychological Status och/eller Trail Making Test använts som mätmetod samt att jämföra eventuella skillnader i förekomst mellan instrumenten. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie kunde en databassökning i PubMed, Embase och Psykinfo genomföras och 11 artiklar från de senaste tio åren sammanställas, biasbedömmas och inkluderas i resultatet. Analys av data skedde genom en narrativ syntes. Resultat: Nio inkluderade studier redovisade prevalens av kognitiv nedsättning 3–12 månader efter intensivvård med en variation på 14-100% i de enskilda studiernas resultat. Skillnad mellan mätinstrumenten återfanns både gällande prevalensen av kognitiv nedsättning samt hur den förändras över tid. Konklusion: En stor variation av prevalens återfanns både utifrån de enskilda instrumenten samt vid jämförelse mellan de. Vidare forskning behövs för att klargöra vilket eller vilka instrument som bäst identifiera denna typ av kognitiv nedsättning samt vilken vård, rehabilitering och omsorg som bäst gagnar denna sköra patientgrupp.