Dåtid, nutid, framtid – ett förtätningsförslag

Detta är en Kandidat-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Sektionen för planering och mediedesign

Författare: Emmy Wallmark; [2012]

Nyckelord: Fysisk planering; Förtätning;

Sammanfattning: Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden. Sämre tillgänglighet till exempel till grönområden kan leda till en rad negativa effekter på människors hälsa, upplevelse av staden och dess utformning. En lösning på detta problem kan enligt Boverket vara att förtäta. Med förtätning av en stad ges möjlighet att växa och vidareutvecklas samtidigt som behovet av klimatpåverkande transporter och exploatering av jordbruksmark begränsas. Det uppstår dock ofta problem och konflikter vid förtätning i befintlig bebyggelse. De boende protesterar vanligtvis mot förändringar och ny bebyggelse i deras närhet. Sämre tillgänglighet till exempel till grönområden kan leda till en rad negativa effekter på människors hälsa, upplevelse av staden och dess utformning. En vanlig förekommande kompromiss är hur många grönområden som ska bevaras på bekostnad av att inte kunna erbjuda attraktiva bostads- och företagslägen. Kan inte kommunerna erbjuda attraktiva boendemiljöer, riskerar kommunen att invånare väljer grannkommunen som då kanske har fler boendealternativ, lägre skatter, bättre service och bättre skolor. Planering är ett viktigt redskap för att analysera och samordna fysiska strukturer som stödjer förutsättningar för att uppnå en hållbar stadsutveckling. I Karlshamn pågår ett detaljplanearbete som visar just hur komplext det kan vara att planera för förtätning av områden som redan är bebyggda och därmed finns det ett stort spektra av motstridiga intressen. Det utvalda området i min fallstudie heter Vägga och ligger vid den attraktiva Blekingekusten. Området karaktäriseras av dess naturmark med inslag av både hög och låg bebyggelse samt en del industrimark. Min förhoppning är att mitt arbete ska ge en ökad förståelse för stadsplanering och som helheten framstå som ett positivt förslag när det gäller att förtäta redan befintliga bebyggelseområden. Att ge läsaren ett bredare perspektiv på stadsplaneringens komplexitet och vilka konkreta åtgärder som kan behövas göras för att tillgodose många olika och oftast motstridiga intressen och behov. Jag har studerat stadsbyggnadshistoria och analyserat förtätningsrelaterad forskning och teorier, för att kunna komma fram till en bild av hur en förtätning skulle kunna se ut i verkligheten. Med arbetets illustrativa planförslag vill jag därför ge exempel på hur dessa teorier kan sättas in i praktiken. Väggaområdet blir på sikt mer hållbart och kan fortsätta utvecklas till att vara en välbesökt och uppskattad stadsdel i Karlshamn. Det viktigaste i mitt arbete är att genom förtätning få in fler boende på den redan upptagna ytan. Detta i syfte att bland annat kunna uppnå en mer miljövänlig stadsdel. Även säkra värdefull natur och åkermark från framtida exploatering samt skydda områdets bebyggelse från konsekvenserna av morgondagens hotande klimatförändringar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)