Sju pedagogers syn på matematiksvårigheter i årskurs f-3

Sammanfattning: Detta arbete syftar till att få klarlägga hur pedagoger från förskoleklassen upp till årskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svårigheter i matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor av två förskolepedagoger, två fritidspedagoger, två lärare och en specialpedagog. Anledningen till valet av område är dels egna negativa erfarenheter från matematiklektioner, när man satt oförstående medan klasskamraterna räknade på. Dels det allmänintresse för ett kärnämne som alla har haft i skolan. Syftet är att lyfta hur pedagogerna på en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvårigheter. Vår frågeställning är: hur jobbar en specialpedagog, två förskolelärare, två lågstadielärare och två fritidspedagoger med barn som har matematiksvårigheter? Vi har gjort en fallstudie på en skola i en mindre kommun på landsbygden. I analysdelen diskuteras vad pedagogerna har sagt om sitt arbetssätt. Detta är uppdelat i rubriker som de lyft fram som viktigast, vilken har jämförts med aktuell forskning i ämnet. Adler och Malmer (1996) samt Ljungblad (2001) framhåller språket som en viktig del i utvecklingen i matematik. Adler (2001) och Doverborg och Samuelsson (1999) tar upp hur viktig pedagogens roll är. Ljungblad (2003) trycker på hur viktig organisationen är med tanke på tillgång till rätt stöd för barnen med svårigheter samt vikten av rätt strategier. Under intervjuerna var det fyra mönster som framträdde som viktiga: språk, organisation, strategier och lärarrollens betydelse. Under diskussionskapitlet resonerar vi kring vårt metodval och hur undersökningen har fortskridit, samt de resultat vi fått fram.