Intellektuellt kapital : Företagens mest värdefulla tillgång utan värde

Sammanfattning: Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning. Med växande börsvärden och osynliga tillgångar har en global efterfrågan på ökad transparens i företags redovisning uppkommit. Av flertalet internationella initiativ för harmonisering av redovisning, anses standardiserad redovisning av intellektuellt kapital vara en del i lösningen på bristande information i den traditionella balansräkningen. Med växande gap mellan redovisat värde och börsvärde följer ett antagande om ett växande gap mellan tillgång och efterfrågan på information. Tidigare studier som undersökt redovisning av intellektuellt kapital i Sverige har dock givit resultat som inte är helt förenliga med det antagandet.Studiens syfte är att synligöra det intellektuella kapitalets förändring i svenska företag och därigenom förklara tillgång och efterfrågan på ytterligare information i den existerande redovisningen för att spegla företags marknadsvärde. Studien använder en modifierad version av Karl Erik Sveibys analysmodell för identifiering och kategorisering av intellektuellt kapital i de tre huvudkategorierna internt-, externt- och humant kapital. En kvantitativ innehållsanalys på årsredovisningar åren 2007, 2009 och 2011 från Sveriges fem största företag, utförs för att besvara frågan: Hur har redovisning av intellektuellt kapital förändrats i Sverige?Resultatet visar inte på någon markant bestående förändring i mängden redovisat intellektuellt kapital. Detta kan indikera att befintlig tillgång på information i redovisning möter efterfrågan och ger skäl att ifrågasätta och debattera en standardiserad redovisning av intellektuellt kapital baserat på en global efterfrågan. För vidare forskning föreslås studier med större antal företag samt empiriska studier av efterfrågan på information om intellektuellt kapital i redovisningen.