Fysisk aktivitet vid depressiva tillstånd - hindrande och främjande faktorer : en icke-systematisk litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund  Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan minska symtomen vid depressiva tillstånd som påverkar människors dagliga liv negativt. Fysisk aktivitet som behandlingsmetod går att likställa med antidepressiva läkemedel vid mild och måttlig depression. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att stödja personer med depressiva tillstånd till fysisk aktivitet behövs en sammanställning av befintlig forskning kring hindrande och främjande faktorer som påverkar utövandet.  Syfte  Syftet var att belysa hindrande och främjande faktorer till fysisk aktivitet hos personer med depressiva tillstånd.  Metod  Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats utifrån en icke-systematisk design. Datainsamlingen utfördes med sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo med hjälp av kombinerade sökord. Utvalda artiklar har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för sammanställning och analys av samtliga 16 artiklar och resultatet diskuterades gentemot Prochaskas och DiClementes transteoretiska förändringsmodell.  Resultat  I resultatet identifierades två huvudkategorier: Begränsande faktorer och Framgångsfaktorer. De faktorer som ansågs begränsa utövandet av fysisk aktivitet var depressionens påverkan som involverade symtom och dess svårighetsgrad, brist på motivation och förmågan att omsätta intention till handling. De faktorer som främjande utövandet av fysisk aktivitet var kontinuerligt, professionellt och socialt stöd i form av schemalagda träningspass, uppmuntran och ett förväntat deltagande.  Slutsats  Depressionens symtom och svårighetsgrad påverkade utövandet av fysisk aktivitet i hög utsträckning och genom ett kontinuerligt, professionellt och socialt stöd kan strategier identifieras för att överkomma de hindrande faktorerna. Utövandet av fysisk aktivitet ökade om aktiviteten kändes överkomlig, utfördes för nöjes skull och tillsammans med en personlig tränare. Sjuksköterskan har förmågan att genom ett personcentrerat förhållningssätt skapa tillitsfulla partnerskap och genom utforskande samtal med kontinuerlig uppföljning stödja personer med depressiva tillstånd till symtomlindring genom att bli mer fysiskt aktiva.