Några förskollärares och vårdnadshavares uppfattningar om arbetet med särskilt stöd i förskolan

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Enligt både styrdokument och skollagen så framkommer det att barn i behov av stöd ska få det stödet de är i behov av. Det som inte står skrivet är hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det är upp till varje verksamhet. Det råder många frågetecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som använts som underlag för kommande studie framkommer det att många barn inte får det stöd som de är i behov av. Studiens frågeställningar lyder hur uppfattar vårdnadshavarna respektive förskollärarna att arbetet med barn i behov av särskilt stöd bedrivs i förskolan? Hur uppfattar förskollärarna respektive vårdnadshavarna sina förutsättningar för att kunna ge/få stöd till barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar förskollärarna respektive vårdnadshavarna att samverkan mellan hem, förskola och andra professioner stöttar arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att möjliggöra detta undersökande har valet av en mindre empirisk studie med kvalitativa intervjuer gjorts. Fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare har varit grunden till de resultat som har framkommit. Den teoretiska ansatsen som används i studien är fenomenografi som undersöker variationen av uppfattningar av ett specifikt fenomen, vilket i denna studie är arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De främsta resultaten som framkom i studien var hur förskollärarna hade olika uppfattningar om hur vårdnadshavare bör vara involverade i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vissa förskollärare uppfattar att arbetet bör enbart bedrivas av förskolan medan andra anser att arbetet genomförs tillsammans med vårdnadshavarna. Det framkommer dessutom att ansvaret hamnar ofta på vårdnadshavarna för att få insatt stöd. Vårdnadshavarna uppfattar även att diagnosen har en framträdande betydelse för att barnet ska få det stöd som den behöver. Ett sista resultat som framkom var förskollärarnas uppfattningar om organisationens betydelse för att bedriva arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Arbetslagen behöver bättre förutsättningar för att hjälpa alla barn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)