Läsförståelse av sakprosatexterEn kvalitativ studie om läsundervisningen i de tidiga skolåren

Detta är en Kandidat-uppsats från

Författare: Karin Östergren; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Studien berör ämnet läsförståelse avgränsat till texttypen sakprosa. Syftet är att genom kvalitativ forskningsintervju undersöka hur fyra lärare i årskurs 1–3 anser att de lägger upp sin läsundervisning kring sakprosatexter, vilka didaktiska strategier de använder för att utveckla elevers läsförståelse samt hur de motiverar eleverna att läsa i alla ämnen. Studien visar att lärarna arbetar aktivt för att eleverna ska kunna använda lässtrategier och läsa elevnära texter, men att skönlitterär läsning fortfarande dominerar läsundervisningen. Ett genomgripande resultat är att lärarna lyfter fram tematiskt arbete när eleverna bearbetar sakprosatexter, vilket innebär att de arbetar ämnesintegrerat där de kombinerar läsning och skrivning. Resultatet visar även att ett samspelsperspektiv är av betydelse för läsutvecklingen där högläsning och läsfrämjande textsamtal lyfts fram. Lärarna arbetar aktivt med att välja texter som tar hänsyn till elevens läsförmåga ochutvecklingspotential där en viktig motiverande faktor är elevens egna intressen. Att skapa ett klimat där eleverna får en känsla av mening och sammanhang är ett tydligt mål som eftersträvas i undervisningen. Studien försöker problematisera varför läsförmågan hos svenska elever har försämrats och lyfta undervisningen kring sakprosa. Studien är inte generaliserbar då den inte förklarar hur verkligheten ser ut i all undervisning, men den kan ha betydelse för verksamma lärare och lärarstudenter för att relatera och reflektera över undervisningen ochläsförståelsens komplexitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)