Ekonomisk och mijömässig analys av logistiksystem från Sverige till Japan

Sammanfattning: Syftet med denna rapport är att jämföra potentiella transportflöden från Holmen i Bygdsiljum, Sverige till Osaka, Japan, med fokus på ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Holmen planerar att börja sälja och transportera limträ till Japan och har ännu inte implementerat en CO2 -beräkningsmetod i sina transportflöden. Detta leder till brist på information om koldioxidutsläpp och möjliga åtgärder för att minska utsläppen. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt säkra företagets ekonomi och överlevnad. Ekologisk hållbarhet innebär att minimera miljöpåverkan och främja hållbar resursanvändning. Inom logistik är det viktigt att optimera resursanvändningen, minska energiförbrukningen och använda miljövänliga transportalternativ. Transportlogistik innebär att flytta varor från en plats till en annan med optimal kostnadseffektivitet och pålitlighet. Valet av transportmedel påverkar kostnaderna och företagets konkurrenskraft. Transportkostnader påverkas av faktorer som avstånd, transportmedel, vikt, volym och tidsplan. Studiens design inkluderar både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder används för att samla in data relaterat till koldioxidutsläpp och kostnader. Kvalitativa metoder används för att analysera verkligheten och besvara frågeställningarna. Tre logistikflöden tas fram och undersöktes.Logistikflöde 1: Transport med lastbil till containerlastning, följt av container feeder till en större hamn och slutligen oceangående fartyg till slutdestinationen.Logistikflöde 2: Transport med lastbil till tåg, följt av containerlastning på tåg, containerlastning på oceangående fartyg och slutlig leverans.Logistikflöde 3: Transport med lastbil till tåg, containerlastning på tåg, containerlastning på oceangående fartyg och slutlig leverans. Kostnaderna per logistikflöde presenteras där logistikflöde 1 är billigast följt av logistikflöde 3 och logistikflöde 2 är dyrast. CO2e-utsläppen per logistikflöde redovisas där logistikflöde 1 har högst utsläpp, följt av logistikflöde 2 och logistikflöde 3. Slutsatsen är att studien framgångsrikt jämför de undersökta logistikflödena ur ekonomisk och miljömässig hållbarhetssynpunkt. Det är dock svårt att definiera det bästa flödet eftersom det ekonomiskt bästa och miljömässigt bästa alternativet är motsatta, och flera faktorer som inte undersökts påverkar bedömningen.