Attityder till migration: Flertydigt som Europa : En landjämförelse bland 15 europeiska länder avseende attityder till migration

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att analysera attityder till migration bland 15 europeiska länder år 2014/15 och undersöka vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Detta genom att undersöka om attitydskillnader till migration kan förklaras av faktorer som utbildningsgrad och ekonomisk situation samt om dessa attitydskillnader kan förklaras i relation till välfärdsregimer. Baserad på data från European Social Survey Round 7, analyseras sambandet mellan attityder till migration bland länderna genom att bryta ner begreppet ”migrationsattityder” i tre aspekter; attityder avseende vilken grad människor får komma att bo i landet, attityder avseende kvalifikationer hos människor som kommer att få bo i landet och till sist attityder avseende om människor gynnar landet de tar sig till. Sambandet analyseras genom både linjär- och multipel regressionsanalys. Resultatet visar att länder som tillhör den socialdemokratiska välfärdsregimerna uppvisar mer positiva migrationsattityder i förhållande till resterande välfärdsregimer, vilket skulle kunna förklaras av deras höga grad av socialt stöd och låg social skiktning. Bland de konservativa- och liberala välfärdsregimerna är kvalifikationer hos människor som kommer till dessa länder av vikt, men att de konservativa välfärdsregimerna visar på högre solidaritetsnivåer avseende migrationsattityder. De öst- och centraleuropeiska välfärdsregimerna uppvisar mest negativa migrationsattityder i jämförelse med resterande välfärdsregimer. Vilket skulle kunna förklaras av dess låga solidaritetsnivå för immigranter som länder av den öst- och centraleuropeiska välfärdsregimen innehar. Detta i enlighet med tidigare studier. Avslutningsvis uppvisar studien att fler faktorer bör undersökas för att söka förklaring av attitydskillnader till migration, då resultatet indikerar att dessa skillnader inte ensamt kan förklaras utifrån välfärdsregimer. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)