Vådan av att skjutsa barn : En kvantitativ studie av påverkan på barn och ungdomars resebeteende till och från sportaktiviteter och reflektion kring skäl för att möjliggöra förändringar

Detta är en Master-uppsats från KTH/Urbana och regionala studier

Författare: Fatima Vidimlic; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sverige är ett av landen med störst ekologiskt fotavtryck i världen vilket delvis kan förklaras av det höga bilanvändandet. 77 procent av resorna i Sverige är resor som görs med personbil och ungefär hälften av dessa är fritidsresor. Till fritidsresorna räknas bland annat de  resor som görs när man skjutsas till fritidsaktiviteter. Barn sysslar med fritidsaktiviteter i allt större utsträckning och fler och fler vuxna använder bilen som färdmedel för att skjutsa barnen till dessa aktiviteter. Varför barn blir skjutsade till fritidsaktiviteter är en relativt outforskad fråga. Genom att undersöka vad som påverkar färdmedelsvalet och vad idrottsföreningar kan göra för att minska bilresandet bidrar detta arbete till en ökad förstående för färdmedelsvalen som görs i samhället och hur dessa resor kan minskas. Det finns många anledningar till varför föräldrar väljer att skjutsa barn när det kommer till skolskjutsningar och desto fler anledningar till varför barnen inte bör skjutsas, bland annat att det minskar barnens potentiella utveckling, skapar otrygghet och leder till fler bilister. För att undersöka vad som påverkar färdmedelsvalet genomfördes en undersökning på idrottsföreningen Huddinge Basket i Huddinge kommun, en förening vars verksamhet är spridd över flera delar av kommunen. En webbenkätundersökning genomfördes på spelarna i idrottsföreningen och intervjuer genomfördes med styrelsemedlemmar, tränare och lagföräldrar, detta för att bidra till det empiriska materialet i studien. Resultatet visar att de flesta av respondenternas bilresor är kortare än fem kilometer och att yngre spelare blir skjutsade i större utsträckning än äldre spelare. Anledningen till detta kan vara för att yngre barn blir hämtade från skolan och att de därmed inte hinner ta sig till träningen på annat sätt än med bil. Äldre spelare väljer i första hand att färdas med kollektivtrafiken då dessa i regel bor mer än fem kilometer från hallen och kan ta sig till träningen på egen hand. Det är i regel fler spelare som åker hem med bil från träningen än spelare som åker bil till träningen. Detta beror på att spelare samåker på vägen hem, att spelarna inte har möjlighet att åka kollektivtrafik hem på grund av de rådande villkoren för kollektivbiljetter eller för att föräldrarna tycker att barn och ungdomar inte ska färdas ensamma på kvällen och därmed väljer att hämta dem med bil. Avståndet till hallen påverkar också färdmedelsvalet där endast ett fåtal väljer att gå eller cykla om de bor på ett avstånd längre än tre kilometer från hallen. Resultatet visade även att spelare som har mindre än en kilometer till hallen i stor utsträckning alltid eller oftast går till och från träningen. Hallens placering i kommunen visar sig påverka färdmedelsvalet signifikant eftersom skillnaden mellan färdmedelsvalen är stor beroende på var man spelar. Utöver dessa faktorer påverkas färdmedelsvalet av föräldrarnas och barnens inställning till skjutsning samt andra faktorer såsom klimat, årstid och den upplevda tryggheten. Rekommendationerna för att minska bilanvändandet och göra andra alternativ mer attraktiva är att se över potentiella barriärer och brister i trafiken i närheten av hallarna, förlänga eller ändra villkoren för skolbiljetterna för kollektivtrafiken samt att engagera föreningarna och därmed också föräldrarna genom att sprida kunskapen om de positiva effekterna av att låta barn färdas på egen hand.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)