Komponentavskrivning : - En uppsats om informationsförändringen i årsredovisningen och dess väsentlighet för beslutsfattare

Sammanfattning: I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning.  Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande. Problemställningen som vi har utgått ifrån är: Vilka effekter kommer K3:s krav på komponentavskrivning av anläggningstillgångar få på fastighetsföretags årsredovisning? Undersökningen är en fallstudie som har genomförts efter en deduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.  Den kvantitativa datainsamlingen baseras på företagets årsredovisning samt utdrag ur deras fastighetssystem. Uppgifterna har använts till att upprätta ekonomiska data för ett modellhus enligt både dagens metod och komponentmetoden vilka sedan jämförs för att utreda effekterna.  Kvalitativ datainsamling har skett genom besöks- och telefonintervjuer med företagets intressenter och behandlat finansiell kommunikation och beslutsfattande. Studien har kunnat styrka de effekter på årsredovisningens redovisade information som beskrivits i tidigare teorier men även kunnat beskriva en del av dem mer ingående än vad teorin hittills gjort. De främsta effekterna som uppstår vid övergången är att fastighetskostnaderna kommer att jämnas ut över åren istället för att belasta resultatet genom kostnadstoppar under de år då stora underhållsåtgärder genomförs samt att det sker en omfördelning i kassaflödet. Studien har även visat att komponentavskrivning kommer att ge ett mervärde till intressenterna. Det är främst det förbättrade resultatet under de första åren samt omfördelningen av kassaflödet som bidrar till detta och tros leda till annorlunda beslut gällande underhåll. Underhållsnivån baseras på dessa poster och en förbättring gör att underhållstakten kan öka och på så sätt höja standarden på byggnaderna. Effekten bedöms vara särskilt viktig och gynnsam för företag vars fastighetsbestånd har en stor andel av miljonprogramhus. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan komponentavskrivning och hyreshöjningar; de möjliga standardhöjningarna kan höja bruksvärdet och vara underlag för en högre hyra.