Nya miljöcertifieringar : Incitament, hinder och skillnader

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastighetsvetenskap

Sammanfattning: Fastighetsbranschen står för ca 20% av alla utsläpp av växthusgaser och 40% av all världensenergiförbrukning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigtatt se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska derasmiljöpåverkan och arbeta för fortsatt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbetefokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra dennacertifiering mot LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersökaincitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt femintervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt iNollCO2-certifieringens pilotprojekt. Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 ochLEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt böranvändas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskadmiljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessahar ett gemensamt mål om att nettonoll klimatutsläpp skall uppnås inom ett eller flerafokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att använda sig avNollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagenhaft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet ochatt företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt medNollCO2-certifieringen. Hinder har varit det omfattande arbetet som krävts för att få allaparametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på pålitligt underlag hosmaterialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Uppfattningen har dock varitatt incitamenten övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten avcertifieringen har varit en utveckling av branschen där många leverantörer är intresserade avatt lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder. Paralleller dragits till tidigare forskning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitamentoch hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldrecertifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, dåprojekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt för att kunna dra slutsatser omNollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningenhar nämligen visat fastighetsägares uppfattning om att certifierade byggnader är merlönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED- certifieringen. Skillnaden mot dentidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilotprojekten inte verkarha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.Inställningen till att välja nya miljöcertifieringar i byggbranschen har varit positiv, trots dehinder som finns mot att certifiera. Genom att delta som pilotprojekt har aktörerna fåttmöjligheten att vara pionjärer i att förändra branschen, men också göra en skillnad förbyggbranschen genom att visa att det är möjligt att använda lösningar för att byggaklimatneutralt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)