Slakt i Guds namn - En kritisk granskning av djurskyddslagens förenlighet med artikel 9 EKMR

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Religiös slakt påbjuds inom både islam och judendom. Gemensamt för dessa metoder är att djuret ofta slaktas utan föregående bedövning. Denna slakt är i Sverige förbjuden enligt 14 § djurskyddslagen (1988:534). Samtidigt stadgas i artikel 9 EKMR rätt till religionsfrihet. Uppsatsens syfte är att utreda huruvida 14 § djurskyddslagen (1988:534) kan anses vara förenlig med rätten till religionsfrihet i artikel 9 EKMR. Fokus för uppsatsen kommer att läggas på den religiösa slakt som förekommer inom judendom och islam. Genom rättsdogmatisk metod skall utredas vad rätten till religionsfrihet i artikel 9 EKMR inbegriper samt under vilka förutsättningar denna rätt kan begränsas. Gällande artikel 9 har Europadomstolen i tidigare praxis diskuterat såväl innebörden av begreppet ”religion” som omfattningen av den konventionsstadgade religionsfriheten. Artikel 9 innefattar dels rätten att inneha en religion, dels rätten att utöva religion. Rätten att utöva religion är relativ och därmed möjlig att begränsa enligt artikel 9.2. Europadomstolen uttalade i målet Cha’are Shalom ve Tsedek v. France att följande av dietära regler, påbjudna av religion eller annan filosofisk övertygelse, inbegrips av begreppet ”utöva” i artikel 9.1 EKMR. Trots oförmåga att själv utföra religiös slakt kan emellertid tillgång till kött slaktat enligt religiösa regler medföra att religionsfriheten inte anses begränsad. Vidare förnekade Domstolen att artikel 9 inbegriper en rätt att personligen utföra religiös slakt. Mot bakgrund av Europadomstolens bedömning i det franska målet kan tänkas att Sveriges avsaknad av importförbud av kött, slaktat utan föregående bedövning, medför att 14 § djurskyddslagen (1988:534) inte anses utgöra en begränsning av religionsfriheten i artikel 9 EKMR. Målet är dock till dags dato det enda på området. Den samhälleliga synen på djur har ändrats – från att blott ha betraktats som egendom ses djur idag som kännande varelser. Mot bakgrund av Europakonventionens funktion som ett levande instrument samt ett i framtiden eventuellt utökat djurskydd till följd av en förändrad syn på djur kan tänkas att utfallet blir ett annat i framtida avgöranden. Att grundläggande religiösa traditioner är kriminaliserade i svensk lag kan anses problematiskt, inte minst med anledning av religionsfrihetens betydelse för ett demokratiskt samhälle. Slakt i religionsfrihetens namn är ett aktuellt område vars gränser förhoppningsvis närmare klargörs i framtiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)