Kommunal Revision- En studie av kommuners revision med utgångspunkt i de förtroendevalda revisorernas oberoende.

Sammanfattning: Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process. Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten. Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision. Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer. Tio stycken intervjuer genomfördes med förtroendevalda revisorer i skilda kommuner. Kommunerna har valts med hänsyn till ett storleksperspektiv, i syfte att utröna eventuella skillnader. Utöver detta gjordes även inledningsvis en intervju med en sakkunnig person från Sveriges kommuner och landsting. Resultat och slutsatser: Av studien framkommer hur uppbyggnaden av systemet med förtroendevalda revisorer är grund för den oberoende problematisering som föregår i debatten. De förtroendevalda revisorerna möter diverse påtryckningar varför deras personliga kurage, vid sidan om den rättsliga regleringen, är av stor vikt för att upprätthålla en oberoende revision. Det största hotet mot oberoendet som identifieras är i de fall revisorn inte kan frigöra sig från sin partipolitik i revisionen. Avslutningsvis, sett ur ett storleksperspektiv är det främst förutsättningarna som skiljer kommunerna åt. På frågan om oberoende beskriver revisorerna hur de, trots sin partipolitiska förankring, lyckas uppfylla en oberoende granskning.