Gemensam vårdnad - lika med barnets bästa?

Sammanfattning: Barnets bästa ska vara avgörande i alla mål om vårdnad, boende och umgänge vilket föreskrivs i 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Barnets bästa är ingen ny målsättning i svensk rätt utan har funnits sedan många år tillbaka i tiden. Trots det finns det inget allmängiltigt svar på vad barnets bästa är. Anledningen är att barnets bästa är ett levande begrepp som varierar beroende på situation och enskilt barn. I svensk rätt har man emellertid valt att framföra några aspekter av barnets bästa som ska ges särskild tyngd. En av dem är barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det finns två former av vårdnad i svensk rätt, gemensam och ensam vårdnad. Föräldrabalken har gemensam vårdnad som utgångspunkt och lagstiftaren anser att gemensam vårdnad i normalfallet utgör barnets bästa. Trots att barnets bästa är ett mångfacetterat begrepp presumerar lagstiftaren att gemensam vårdnad är till barnets bästa, vilket givetvis avspeglas även i rättspraxis. Uppsatsens syfte är att undersöka hur 6 kap. 2 a § föräldrabalken tillämpas i praktiken och hur domstolarna resonerar kring principen om barnets bästa i mål om vårdnad, särskilt i fråga om att försäkra barnet en nära och god relation med båda föräldrarna. Närmare bestämt är syftet att försöka undersöka hur principen om barnets bästa tolkas och tillämpas i förhållande till frågan om gemensam eller ensam vårdnad. Begreppet barnets bästa samt reglerna om vårdnad utreds med hjälp av doktrin av framstående forskare på familj- och barnrättens område. Uppsatsen utmynnar i en studie av utvalda rättsfall från Högsta domstolen i syfte att undersöka hur domstolen resonerar kring principen om barnets bästa. I slutet av uppsatsen nyanseras frågan om gemensam vårdnad alltid utgör barnets bästa.