Diagonalstagning, skivverkan eller momentstyva förband : En studie om horisontalstabilisering av kontorsbyggnader med pelar-balkstomme i trä

Sammanfattning: En enkel byggnad utan laster på sig, är en stabil byggnad. Om byggnaden saknarhorisontalstabilisering och en horisontell last läggs på byggnaden blir den omedelbartinstabil och man behöver därför införa horisontalstabilisering. I Sverige är denvanligaste orsaken till horisontella laster vinden, men i andra delar av världen finnsäven jordbävningar som också verkar horisontellt på byggnaden. I det här arbetet hardiagonalstagning, skivverkan och momentstyva förband undersökts förkontorsbyggnader med pelar-balkstomme i trä. Syftet var att undersöka hur mycketsystemen ändrar stabiliteten på de undersökta stabiliseringsmetoderna. För att undersöka detta har en referensbyggnad använts, som är byggd helt i trä ochsom använt sig utav diagonalstagning. Byggnaden modellerades i RFEM där de trevalda stabiliseringssystemen studerades. En testmodell, som var enklare modeller förbyggnaden där resultat togs fram och beräknades, skapades för att lättare undersökade olika systemen. Även några parameterstudier gjordes för att skapa fler resultat ochatt undersöka fler intressanta varianter. Från resultaten beräknades lastfaktorer i x-, y-,och z-led, som beskriver stabilitet på byggnaden, fjäderkonstant, som beskriverstyvheten på bygganden, och mängden använt material. Lastfaktorn i samtliga tre lastriktningar var störst hos den parameterstudie somanvända sig utav stabiliserande innerväggar som tillägg. För testmodellerna med detre stabiliserande grundsystemen presterade skivverkan bäst i två av tre fall avlastfaktor. Diagonalstagning påvisade den högsta fjäderkonstanten av grundsystemenoch parameterstudien med innerväggar hade den högsta fjäderkonstanten. Genom att använda skivverkan istället för de andra två stabiliseringssystemen, kan enenkel modell göra så att en stabilare byggnad uppnås. Mer material kommer dock gååt men det kan accepteras då man får en stabilare byggnad.