Agenda 2030:s påverkan på hållbarhetsredovisning : En innehållsanalys av svenska modeföretags hållbarhetsredovisningar

Sammanfattning: Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig.