Vadå delaktighet? : Kulturhuvudstadsåret ur umebornas perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE)

Författare: Zsuzsanna Garai Holmgren; Ann-sofie Henriksson; [2012]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Umeå är valt till Europas kulturhuvudstad år 2014 och betraktas som den nordligaste kulturhuvudstaden. En sådan händelse är ett utmärkt tillfälle för att kunna marknadsföra Umeå samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsättning och (skatte)intäkter. Det kan också gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfällen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden. I sin ansökan beskriver Umeå kommun att ett av de främsta målen med Umeå2014 är kulturen ska vara tillgänglig för alla medborgare och att graden av medskapande ska vara hög, vilket innebär att medborgarna kan involveras i olika utsträckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stärkt identitet som ger goda förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn på delaktighet och motivation angående kulturhuvudstadsåret. Vi kommer att jämföra medborgarnas syn med vad som sägs i Umeås ansökan för att undersöka hur väl dessa överensstämmer. Syftet är att identifiera de faktorer som påverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att därefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom Umeå2014 om vilka åtgärder som bör vidtas. Studien är av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara den valda problemformuleringen om hur Umeå kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsåret, Umeå2014. Studien baserades på en enkät som besvarades av 137 personer. Resultaten som genererades från enkäten gav oss en stabil bas att utgå ifrån i sökandet efter svar på vår problemformulering. Vi har i vår undersökning kommit fram till att Umeå2014 har ett flertal brister i sin kommunikation och marknadsföring. Anledningen till dessa kommunikationsbrister kan vara att Umeå2014 inte använder sig av rätt kanaler för att nå ut till medborgarna, att de huvudsakligen förlitat sig på webbsidan som kommunikationskanal och att det skulle behövas en tydligare marknadsföring av webbsidan. Vi kan konstatera att den generella inställningen till kulturhuvudstadsåret från medborgarnas sida är positiv och att Umeå2014 har lyckats att väcka medborgarnas nyfikenhet. Dock måste Umeå2014 förbättra sättet på vilket de förmedlar sitt budskap. De måste även försöka nå ut med mer detaljerad information, för att öka kännedomen om vad kulturhuvudstadsåret innebär och vilka möjligheter som finns till delaktighet, vilket kan bidra till att motivera umeborna och därmed kan målet om ökad delaktighet och medskapande bland medborgarna uppnås.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)