En bostadsgård med inspiration från växtsamhällen i Västerbotten

Sammanfattning: Som student på landskapsarkitektprogrammet har jag många gånger under utbildningen ställts inför utmaningen att gestalta hållbart. Hållbarhetsfrågan är idag aktuell, då större städer ställer större krav på funktionalitet och hållbarhet. När städerna växer sker det ofta på grönområdens bekostnad, vilket resulterar i att städerna blir allt mer hårdgjorda. Avrinningen ökar och problem uppstår. På 1970-talet utvecklade den skotska landskapsarkitekt Ian McHarg en teori om att all landskapsarkitektur bör ske med naturen som förebild. McHarg menade att om det följdes så skulle människan erhålla många fördelar från naturen, till exempel skulle då ett mer hållbart kretslopp skapas i våra städer. I detta arbete har jag använt mig av denna teori som grund för ett koncept som används i det gestaltningsförslag som presenteras i detta arbete. Med konceptet undersökte jag hur en gestaltning som är inspirerad av naturen kan utföras samt vilka fördelar som kan erhållas från en gestaltning som skett med naturen som förebild. Syftet med arbetet är därmed att undersöka hur fem utvalda växtsamhällen från Västerbotten kan reflekteras i ett gestaltningsförslag genom att använda konceptet att inspireras av naturen. Gestaltningen utfördes på en bostadsgård i Umeå stadsdelen Väst-Teg. Gestaltningen kan delas in i två sammanhängande delar. Den första delen utgjordes av att undersöka och förhålla sig till frågeställningen vad natur är, och hur den kan synas i gestaltningen. I detta fall undersöktes fem växtsamhällen som återfinns i Västerbotten. Ett val som grundas i att bostadsgården ligger i Västerbottens. Syftet med undersökningen var att skapa en tydlig bild av hur dessa växtsamhällen ser ut och varför det ser ut som det gör. Denna kunskap användes därefter för att renodla mitt koncept så att jag kunde applicera det på min gestaltning och utföra gestaltningen. Resultatet är därmed en tolkning av McHargs teori och växtsamhällena i Västerbotten. Den andra delen av gestaltningen innefattade att skapa en väl funderande bostadsgård för de boende och lösa de gestaltningsproblem som fanns på bostadsgården. Till dessa problem hörde att gården saknade viktiga rumsliga funktioner, sociala rum och en sammanbindande karaktär. Att åtgärda dessa punkter med hjälp av konceptet var därför också aktuella för gestaltningen. Resultatet av gestaltningen är en bostadsgård som utöver dess koppling till Västerbottens natur också har de sociala värden som en välfungerande bostadsgård bör ha. Att gestalta med naturen i Västerbottens har gett mig värdefulla insikter om de fördelar som kan fås av naturen. I detta projekt kunde dels en hållbar dagvattenhantering skapas som en följd av att gestalta med naturen, dels fick gestaltningen också en koppling till det kringliggande landskapet samtidigt som inhemska arter stöds. Som McHargs teori säger så finns det alltså många fördelar att hämta om en gestaltning sker med naturen som förebild.