Kapital bakom galler : Klassystem på Karlstads fångvårdsanstalt under mitten av 1900-talet

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker hur fångarnas och personalens beteende på Karlstads fångvårdsanstalt bidrar till att strukturera och reproducera ett klassystem inom anstalten under mitten av 1900-talet. För att åstadkomma detta används förhörsprotokoll, inventarieförteckningar både specifika för böcker tillgängliga för de intagna och för generella föremål på anstalten, och protokoll över personalens kvartalssammanträden. Uppsatsen använder sig av klasspremisser framlagda av Ulrika Holgersson, essäer av Erving Goffman om totala institutioner och Pierre Bourdieus klassteori för att göra en kvalitativ textanalys kring de intagnas materiella och immateriella förmåner samt hur dessa kan förändras. Även undersöks de förseelser och bestraffningar som beskrivs i förhörsprotokollen. Resultaten visar att Bourdieus klassbegrepp är applicerbart utifrån källmaterialet både på de intagna, personalen och fria individer utanför anstalten. Klassificeringen som förekommer i anstaltens förhörsprotokoll utgår ifrån de intagnas uppförande och beskrivs som uppförandeklasser av personalen. Uppförandeklasserna besitter det som Bourdieu kallar kulturellt kapital vilket har en påverkan under förhören om huruvida en fånge döms till extra judiciell bestraffning. Resultaten visar att Bourdieus olika kapitalformer används av såväl fångar som personal i olika kontexter. Socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital används av fångar och personal för att behålla eller förbättra sin ställning i det som Bourdieu kallar det sociala rummet.