Utländska surrogatarrangemang - en välsignelse eller förbannelse? Om samspel mellan familjerättsliga verkningar av surrogatarrangemang och uppfyllandet av barnets rättigheter

Sammanfattning: Surrogatarrangemang är ett fenomen som på senare tid vuxit sig allt större; allt fler svenskar reser utomlands för att bilda familj med hjälp av en surrogatmoder. Vid ett surrogatarrangemang åtar sig en kvinna att bära fram ett barn för att sedan, vid barnets födsel, överlämna barnet till de tilltänkta föräldrarna. Ett surrogatarrangemang kan vara antingen altruistiskt eller kommersiellt och ett surrogatmoderskap kan vara antingen fullständigt eller partiellt. Surrogatarrangemang är i dagsläget inte tillåtet i Sverige oavsett vilken form det antar. Denna uppsats syftar till att utreda vilka rättsliga följder ett surrogatarrangemang får och vad de innebär, främst för det tillkomna barnet. Arbetets övergripande syfte är alltså att utreda surrogatarrangemang ur ett barnrättsperspektiv med huvudfokus på de problem som uppstår efter ett utländskt surrogatarrangemang. Uppsatsens stora frågeställningar berör den svenska regleringen av surrogatarrangemang, hantering av utländska surrogatarrangemang och surrogatmoderskap, samt hur ett barns rättsliga förhållanden ser ut till följd av tillblivelsen genom surrogatarrangemang. I uppsatsen utreds relevant svensk familjerätt, rättigheter i barnkonventionen och sedan surrogatarrangemang som sådana. Reglering och former av surrogatarrangemang och surrogatmoderskap beskrivs utförligt för att ge läsaren en god bakgrund inför följande diskussion och analys. De svenska rättsföljderna av utländska surrogatarrangemang utreds delvis i ljuset av liknande diskussioner hos Europadomstolen. Det faktiska familjelivet och barnets rättigheter har i sammanhanget visat sig vara av stor vikt. Uppsatsens slutsats är att utländska surrogatarrangemang emellanåt ger svåra konsekvenser för barnet vid ankomst till Sverige. Särskilt problematiskt är erkännandet av en rättslig familjerelation till modern eller den förälder som inte har en genetisk koppling. Uppsatsen konstaterar att erkännandeförfarandet måste effektiviseras eller förändras helt; det föreslås att ett införande av förfarande för moderskapsbekräftelse kan vara fördelaktigt för barnet. För att barnets rättigheter ska uppfyllas måste reglering och förfaranden utvecklas även om det innebär viss risk för acceptansglidning. De rättsliga följderna är i dagsläget svårligen förenliga med uppfyllandet av barnets rättigheter varför införande av reglering är nödvändigt.