Identifiera svårigheter i barns språkutveckling --En fenomenologisk studie om screening och språkligt arbete i förskolan

Sammanfattning: Sammanfattning/abstrakt Larsson, Gunhild & Westlund, Linda (2016).Identifiera svårigheter i barns språkutveckling – En fenomenologisk studie om screening och språkligt arbete i förskolan.(Identify difficulties in children's language development - A phenomenological study on screening and linguistic work in preschool).Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Problemområde Utifrån vår yrkeserfarenhet upplever vi att screening tar en allt större plats i förskolan och att det på en del förskolor ses som specialpedagogens roll. Likaså debatteras det i massmedia huruvida förskolan ska screena barn. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger att belysa fenomenet screening samt hur förskolan kan arbeta förebyggande med barns språkutveckling. Syftet med vårt examensarbete är att belysa användandet av screening i förskolan samt hur förskolan kan arbeta förebyggande med barns språkutveckling. Vi avser undersöka hur specialpedagoger, logopeder och skolledare ser på språkscreening som fenomen och ställa detta i relation till specialpedagogens arbete i förskolan. Frågeställningar:  Vilka fördelar och nackdelar finns det med språkscreening på barn i förskoleåldern? Vilka påföljder och åtgärder leder språkscreening till?  På vilket sätt upplever våra informanter att medvetet arbete kring barns språkutveckling i förskolan kan minska behovet av språkscreening? Teoretiska utgångspunkter: Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om individen i en samhällelig och social kontext anammas. Vi lutar oss även mot ett språkvetenskapligt perspektiv då språkets utveckling belyses på ett individplan. Dessa båda perspektiv hjälper oss att belysa det fenomen vi undersöker. Metod: Våra fyra informanter är en logoped, en förskolechef samt två specialpedagoger. Samtliga informanter är i åldrarna 40-60. Vi har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys, detta då vi utifrån semistrukturerade intervjuer har bearbetat innehållet genom att tematisera och kategorisera intervjusvaren. Resultat: Denna studie visar att ett förebyggande språkligt arbete i förskolan är av stor vikt eftersom det är under denna period i ett barns liv som den språkliga grunden läggs. Vi kan dock se att screening kan användas, om det sker på en hel barngrupp av utbildad personal och där syftet är att dels lyfta den språkliga medvetenheten hos pedagogerna, dels att identifiera de barn som behöver extra stöd och ge dem detta. Vi uppfattar screening som ett känsligt ämne och som något man är osäker kring och helst inte vill befatta sig med inom förskolan. Vi finner även att begreppet screening inte alltid är tydligt och korrekt identifierat och att det finns en okunskap vad gäller skillnaden mellan språkscreening och språktest. Ett annat resultat är att förskolan ses som en arena där barns språk utvecklas i samspel med andra och att verksamma inom förskolan bör arbeta stödjande och uppmuntrande samt stimulera ett aktivt samarbete både mellan barn och mellan barn och pedagoger. Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogers huvudsakliga uppgift är inte att screena barn i deras språkliga utveckling då det kan betraktas som en form av bedömning, vilket inte är förskolans uppdrag. Vår roll som specialpedagoger är att arbeta förebyggande och undanröja de svårigheter och hinder som finns i verksamheten så att alla barn i förskolan kan delta utifrån sina förutsättningar. Informanterna anser att pedagoger med tillräcklig kunskap kan upptäcka de barn som har språkliga svårigheter utan att barnen behöver screenas. Specialpedagogen har här en viktig funktion då hen kan hjälpa pedagogerna att finna vägen till sådan kunskap. En annan viktig specialpedagogisk implikation är att specialpedagoger bör vara tydligare gentemot andra professioner vad dess yrkesroll innebär.