Herrarna har inget på våra ladugårdar att göra! "Bödaupproret" och konflikten om skogens moraliska ekonomi på norra Öland år 1850.

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar de konflikter om skogen i Böda kronopark på norra Öland som utspelade sig mellan staten och den lokala allmogen under perioden ca 1835-1850. Bakgrunden är den nya skogspolitik som statsmakterna börjar praktisera under första halvan av 1800-talet, där skogen ses som ett kapital som ska förmeras genom långsiktiga och på skogsvetenskaplig grund upplagda planer. I samband härmed omvandlas den tidigare kronoallmänningen i Böda till kronopark, och staten gör anspråk på att ha ensam ägande- och nyttjanderätt till skogen. I motsatsställning till denna nya skogsideologi står allmogens uppfattningar om skogen som en del av en ”moralisk ekonomi” som fler aktörer än staten har rätt att bruka. Genom John C. Scotts teoretiska apparat av ”hidden transcripts” och ”vardagligt motstånd”, samt med inspiration av E. P. Thompsons idéer om hur lagar och rättsregler kan tolkas, upplevas och användas på olika sätt av olika sociala grupper, analyseras de många motståndshandlingar som till slut ledde fram till de sammanstötningar under år 1850, som har gått till historien under det något missvisande namnet ”Bödaupproret”. Uppsatsen innehåller också en beskrivning av de lokala skogvaktarnas – underjägarnas – situation och arbetsförhållanden. Den argumenterar även för att vi bör betrakta den nordöländska allmogens eget skogsbruk som en halvlegal protoindustri, med en omfattning som motiverar framtida forskning.