Prinsessklänningar och riddarborgar

Sammanfattning: Utformandet av den fysiska inomhusmiljön i förskolan, och de material och leksaker som finns där, kan ses som en bidragande faktor till barns möjligheter till utveckling, lek och lärande. I studien synliggörs hur förskolepedagogernas uppdrag att utforma miljön kan innebära både möjligheter och utmaningar, när olika individuella värderingar och förskolans styrdokument ska samverka. Studiens syfte är att undersöka hur några pedagoger utformar den fysiska inomhusmiljön i förskolan med fokus på material och leksaker, samt hur de resonerar kring sitt förhållningsätt och inomhusmiljön i förhållande till begreppen normer, makt och genus. Med utgångspunkt i detta, har vi formulerat tre frågeställningar; (1) Hur resonerar pedagogerna kring genus och normativa förväntningar på kön, och hur kan detta relateras till utformandet av den fysiska inomhusmiljön, (2) vilka strategier beskriver pedagogerna för att motverka begränsande könsnormer, såsom lyfts fram i förskolans läroplan, samt (3) hur resonerar pedagogerna kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön, i termer av makt, barns delaktighet och inflytande? Studien genomförs utifrån en kvalitativ metod, där det insamlade materialet består av observationer, fotografier och intervjuer med pedagoger från tre olika förskoleavdelningar. I resultatet framkommer pedagogernas strategier för att motverka att barn begränsas av könsnormer i den fysiska inomhusmiljön. Där lyfts hur pedagogerna väljer att plocka bort stereotypa material, som ersätts med okodat eller normkritiskt material, samtidigt som en viss typ av stereotypa material finns kvar om pedagogerna anser att materialet inspirerar till lek för alla barn utan att begränsa dem. Utifrån det insamlade materialet blir det även synligt att en större mängd stereotypt flickiga material plockades bort än stereotypt pojkiga. Vidare relateras pedagogernas förhållningssätt till maktförhållandet mellan vuxna och barn i förskolan och den styrning som avgör vilka normer och värderingar som förs över till barnen, vilket i studien problematiseras med utgångspunkt i läroplanens mål om barns delaktighet och inflytande.