FRÅN OTUKT TILL OAKTSAM VÅLDTÄKT : En kritisk diskursanalys av attityder och åsikter om sexualbrott från mellankrigstid till nutid

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att öka min och läsarens förståelse för sexualbrottens utveckling genom historien, men även att öka förståelsen för de bakomliggande faktorer som låg till grund för de ideologier och perspektiv enligt vilken lagen stiftats. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur har diskursen kring sexualbrott förändrats inom svensk rätt från mellankrigstiden fram till idag?  Vilka likheter eller skillnader i form av värderingar och attityder går att utröna i de valda förarbetena? Detta är ett rättshistoriskt arbete där kritisk diskursanalys och hermeneutik används för att analysera det språkbruk som använts och de makthierarkier som fått plats under lagstiftningsprocessen genom historien. Lagstiftningsarbetet har genom historien sett ut på olika sätt, men alla lagar de senaste 100 åren har på ett sätt eller annat föregåtts av en SOU. Detta arbete grundas därför på några av författaren valda utredningar som alla resulterat i en större förändring av sexualbrotten. Arbetet innehåller även tvärvetenskapliga källor som ger ytterligare perspektiv och sammanhang till de olika tidsperioderna samt de makthierarkier som analyseras.Det första kapitlet i denna uppsats redogör för de rättsvetenskapliga riktlinjer enligt vilka denna uppsats är författad. I det andra kapitlet presenteras valda utredningar och viss historisk kontext. I de tre följande kapitlen analyseras dessa utifrån temana “normer”, “mannen” och “kvinnan”, i vilka det framkommer att lagstiftningen har gått från att ha ett moraliserande och allmänpreventivt syfte till ett rättspositivistiskt, det vill säga objektivt, syfte som inte ska bedöma något annat än den objektiva handlingen. I kapitlet om normer analyseras bland annat språkbruk, objektiv normativitet och könsroller. Här diskuteras bland annat hur normativa perspektiv har använts för att legitimera och vidmakthålla könsmaktshierarkin. Kapitlet om mannen innehåller analys av synen på förövare, manlighet ur ett intersektionellt perspektiv samt manliga sexualbrottsoffer. Avsnitten behandlar bland annat mäns behov av att distansera sig från våldtäktsmannen, att skylla det sexuella våldet på män med annan etnicitet, samt perspektiv på det normbrytande manliga offret. I kapitlet om kvinnan analyseras synen på kvinnan som skyddsvärd och icke-skyddsvärd, samt synen på kvinnliga förövare. Här framkommer att begreppet brottsoffer, som introducerades på 70-talet, möjliggjorde ett nytt perspektiv. Tidigare hade det inte funnits ett namn på en grupp människor som utsatts för våldsbrott. Brottsofferperspektivet synliggjorde att lagstiftarens perspektiv var ett normerat, manligt sådant och därmed uppdagades det att lagstiftningsprocessen gällande sexualbrott behöver omfatta personer utanför den manliga normen.