Systematisk bedömning av våtmarksväxter som substrat för biogasproduktion

Sammanfattning: Två miljöproblem idag är ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och övergödning. Därför är två utmaningar att reducera utsläppen av växthusgaser och flöden av näringsämnen. Ytterligare en utmaning är att trygga energiförsörjningen i en värld där efterfrågan på energi ökar. Nya förnybara energikällor behöver utvecklas både för att trygga energiförsörjningen men även för att minska användandet av fossil energi. En förnybar energikälla är biogas som kan användas till el, värme och fordonsgas. Det förutspås att substrat för biogasproduktion kommer vara en bristvara i framtiden, därför behöver nya substrat utvärderas. Våtmarksväxter är ett alternativt substrat för biogasproduktion och utvärderades i den här studien. Våtmarker och dess växter är intressanta att studera eftersom de kan reducera koncentrationen näringsämnen som når sjöar och hav och kan därför bidra till att minska problemen med övergödning.    Studien genomfördes inom ett projekt vid Biogas Research Center och var en litteraturstudie med studie av ett fall. Metoden som användes har arbetats fram i projektet och är en multikriteriaanalys, (MCA), vilket innebär att det är flera olika områden som studeras. Områdena tar hänsyn till biologiska, ekonomiska, kemiska, miljömässiga och tekniska aspekter. För att strukturera upp informationen användes en matris som bestod av de olika huvudområdena som studerades. För att tydliggöra möjligheter och hinder gjordes en semi-kvalitativ bedömning av varje huvudområde.   Fallet som studerades var en våtmark i odlingslandskapet. Våtmarken är 5 ha och återskapades för några år sedan för att fungera som kväve- och fosforkälla. Det finns ingen växtlighet i våtmarken eftersom den är relativt ny. De växter som studerades under studien var därför växter som är tänkbara att växa i våtmarken i framtiden. Växterna som studerades var vass, rörflen och bredkaveldun. I våtmarken finns möjlighet att reglera vattennivån och därmed tömma den på vatten för att underlätta skörd.   Resultatet visade att den teknik som finns idag för skörd och sönderdelning behöver utvecklas eftersom den inte motsvarar de krav som ställs. Det finns olika tekniker för rötning och eftersom växterna har hög torrsubstanshalt är torrötning att föredra eller ett tvåstegssystem där första steget är torrötning. En våtmark ger en relativt liten mängd biomassa och därför passar det bättre att röta växterna tillsammans med andra substrat till exempel på en gårdsbiogasanläggning.   Våtmarksväxter är inte godkända substrat för certifiering av biogödsel, vilket kan vara ett hinder. Biogödseln har även ett lågt värde eftersom växterna innehåller låg halt näringsämnen. Våtmarker reducerar mängden näringsämnen och skörd kan bidra till att retentionen av fosfor ökar. Samtidigt avger våtmarker metan och lustgas som påverkar växthuseffekten.  Idag finns det ingen ekonomisk lönsamhet att skörda våtmarker. Ett system där ersättning fås för miljönyttan som skörd ger är ett alternativ för att öka lönsamheten.