Hur en effektiv export säkerställs med hjälp av leanverktyg : En utvärdering av sjötransportens risker och dess åtgärder

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Ökningen av internationell handel och hållbarhetsfrågor ställer höga krav på företag, stora som små. I takt med att samhället utvecklas, påverkas alla dimensioner av försörjningskedjan och leder till bland annat högre krav på logistikens flexibilitet och effektivitet. Därför behöver logistik anpassas och optimeras för att kunna möta kundens efterfråga samt uppnå företagets krav. En effektiv försörjningskedja kommer inte bara leda till tillfredsställda kunder, utan också konkurrenskraft bland företag i samma bransch samt ekonomisk lönsamhet. För att uppnå en effektiv försörjningskedja är det inte bara ekonomiska aspekter som ska utvärderas, utan också miljömässiga och sociala aspekter. Idag är sjötransport den viktigaste fraktformen inom internationell handel. Internationell logistik omfattar rutter som passerar geografiska länder, vilket leder till osäkerhet samt svårighet för import och export. En fallstudie har utförts på ett nystartat företag som befinner sig i kommersialiseringsfas där ett system ska exporteras till Japan. Syftet med studien är att undersöka risker och åtgärder för sjöfartsexport, med hjälp av utvalda leanverktyg för att säkerställa en effektiv export. Studien har en abduktiv ansats, det vill säga en blandning av induktiv och deduktiv ansats. Detta ger möjlighet för forskningsprocessen att utgå ifrån både de befintliga teorierna och den insamlade empirin. För att samla relevant data till denna studie har bland annat kvalitativa intervjuer genomförts. Ett målstyrt urval har gjorts för att selektivt välja intervjupersoner utifrån deras kompetens inom sjötransport. En undersökning om kundens röst samt värdeflödeskartläggning med tillhörande slöseri- och riskanalys har utförts för att kunna undersöka och analysera data som samlades in. Studien följer systematiskt den praktiska tillämpningen och Sex Sigmas förbättringsmodell DMAIC. En viktig del i problemlösningsarbetet är att identifiera kundens röst då deras önskemål och förväntningar har en betydande inverkan på åtgärderna för problemet. Vid genomförandet av värdeflödeskartläggningen har flertalet slöserier och risker identifierats. Några slöserier som identifierats är väntetid, lagring och oregelbundet arbete. De risker som sedan identifierats är bland annat förseningar som orsakas av olika anledningar, skadat gods och utebliven leverans på grund av försvunnen container. Totalt analyserades tio risker med hjälp av miniriskmetoden och de fyra risker med högst riskpoäng bör prioriteras. Dock har fallföretaget endast direkt inverkan på en av dessa fyra risker, skada på grund av felaktigt emballeringsmaterial, medan resterande risker endast kan förebyggas med hjälp av relevanta åtgärder. Genom värdeflödeskartläggning och analys av empirin med hjälp av slöseri- och riskanalys har förslag på förbättringar i form av förebyggande åtgärder tagits fram för att åstadkomma ett effektivt exportflöde.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)