Liv med kvalité vid 75+ : En intervjuundersökning av äldres uppfattning om livskvalitet och boende

Sammanfattning: Bakgrund: Med en växande andel äldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott åldrande och vad äldre själva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom området i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden är en viktig kontextuell faktor särskilt mot bakgrund av att ca hälften av alla personer som är 80 år och äldre bori en bostad med bristande tillgänglighet. Syfte: Att undersöka synen på den egna livskvaliteten hos personer i den tredje åldern och identifiera vad som är viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förståelsen för enskildas uppfattningar om vad som är viktigt för upplevd livskvalitet under åldrandeprocessen. Den avser också att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i så fall på vilket sätt, samt ge ökad kunskap om hur äldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje åldern, resonerar kring sitt boende. Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 år och äldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex män, befann sig alla i ”den tredje åldern” som omfattar den aktiva period i livet som inträder efter avslutat yrkesliv. De anmälde sig frivilligt att delta i studien efter att en förfrågan ställts till tre lokala pensionärsföreningar. Resultat: Resultaten visar att det för personer i den tredje åldern är de upplevelsemässiga värdena som är avgörande för den subjektiva livskvaliteten. Upplevd hälsa, genom rörlighet och förmåga att klara vardagslivet, Trivsel i boendet samt meningsfulla sociala relationer & aktivitetär avgörande för hur man upplever sin livskvalitet. Bostadens tillgänglighet har ingen betydelse för den upplevda livskvaliteten och är ointressant innan man får egna erfarenheter av konsekvenserna. Att kunna bo kvar i sin bostad är viktigt för livskvaliteten och man är inte beredd att byta bostad för att få bättre tillgänglighet. Slutsatser: På kort sikt behöver äldre i tredje åldern bättre kunskaper och större medvetenhet om vilka fördelar det kan medföra att ta ansvar för och planera sitt boende inför de funktionsned-sättningar som kan följa av hög ålder. Eftersom möjligheten att bo kvar i sin bostad är så väsentlig för livskvaliteten är det på längre sikt viktigt med fler tillgängliga bostäder, föratt äldre inte ska behöva byta bostad när funktionsnedsättningar inträder. Bostadsbeståndet som helhet behöver således bli mer tillgängligt. Det finns anledning att i större utsträckning koppla ihop bostadspolitik och folkhälsopolitik avseende äldre